Hygien i stallet med hänsyn till djurhälsa och kostnad för sjukdomsfall

God stall- och fodershygien är avgörande för djurhälsa och ekonomi. Vid kontinuerlig uppfödning (t.ex. mjölkkor) ska stallet rengöras minst en gång per år. Vid omgångsuppfödning (som gris, ägg och kyckling) krävs rengöring och desinfektion mellan varje omgång, med minst 5 dagars tomtid för att minska risken för smittor. Daglig rengöring är också viktig för att förebygga sjukdom.

Smittämnen belastar djurens energibehov för immunförsvar, vilket kan försena tillväxt och slaktmognad. Genom en god foderhygien med rena fodertråg och foderbord kan smittoämnen förminskas och djurhälsan förbättras. Dålig hygien ökar också risken för sjukdom, behandling och antibiotikaanvändning, vilket kan leda till karenstider. 

Grisar med sjukdomar som mag- och tarmproblem eller hälta kan göra att de gödslar fel i boxen, vilket försämrar hygienen då skilda ligg- och gödselområden inte fungerar som tänkt. Dålig hygien i vatten- och foderutrustning kan också orsaka magproblem och därmed sämre boxhygien. Tarminfektioner förlänger uppfödningstiden och kan kosta upp till 1 500 kr/sugga och år enligt Smittsäkra (2025). Både golvmaterial och mängden strömedel påverkar hur enkelt grisarna har att hålla rent i boxen, men även hög lufthastighet, placering av tilluftsdon och minskad värmestress bidrar till renare boxar.

Rena liggplatser och god stallhygien minskar smutsiga djur, förbättrar juverhälsan och minskar risken för mastit och slaktavdrag. För lakterande kor kan detta öka avräkningspriset och minska merkostnader, då en mastitinfektion kostar 230 Euro per ko enligt Bonestroo et al. (2023). Ren mjölkningsutrustning och torra liggplatser med tillräckligt strö bidrar till god mjölkkvalitet. Även klövhälsan påverkas av stallets hygien då risken för smittsamma sjukdomar så som digital dermatit och klövspaltsinflammation ökar i stallar som inte hålls rena och tillräckligt torra. En ko som drabbas av digital dermatit ger, baserat på beräkningar från Växa (2025), i genomsnitt en kostnad om ungefär 2 326 kr per fall i form av veterinärbehandling, sänkt produktion och/eller tillväxt samt risk för utslagning.

E. coli-bakterier, som förekommer naturligt i fjäderfästallar, kan orsaka äggledarinflammation hos värphöns (upp till 10 % dödlighet) samt gulsäcksinflammation och underhudsinflammation, cellulit, hos slaktkyckling. Cellulit är en av de vanligaste orsakerna till dödlighet och kassation hos slaktkyckling i Sverige, enligt Jonare (2024). God stallhygien minskar E. coli och leder till lägre dödlighet och mindre kassation. 

Sammanfattande ökade kostnader vid sjukdom:

• Mjölkkor (mastit): ca 230 Euro/fall
• Nötkreatur (klövproblem): 2 326 kr/fall
• Gris (mag-/tarminfektioner): 1 500 kr/sugga och år
• Värphöns (äggledarinflammation): upp till 10% dödlighet
• Slaktkyckling (underhudsinflammation): ökad dödlighet och kassation

Författare: Ida Frankenberg, Växa Sverige

Referens

Bonestroo, J., Fall, N., Hogeveen, H., Emanuelson, U., Klaas, IC., van der Voort, M. (2023). The costs of chronic mastitis: A simulation study of an automatic milking system farm. Preventive Veterinary Medicine 210, 105799. https://doi.org/10.1016/j.prevetmed.2022.105799.

Gård & Djurhälsan. (2024). Hygienhandboken – för renare slaktgrisar. https://www.gardochdjurhalsan.se/wp-content/uploads/2024/01/P249-Hygienhandboken-2024_v20_link_web.pdf 

Jeppsson, KH., Olsson, AC., Nasirahmadi, A. (2021). Åtgärder för att förbättra boxhygien och reducera ammoniakemission i konventionella slaktgrisboxar. LTV-fakultetens faktablad https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=111018 

Jonare, L., (2024). Cellulitis in broiler chickens – Studies of the pathogenesis, a diagnostic tool and risk factors. Doctoral thesis, Swedish University of Agricultural Sciences, Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2024:57. https://pub.epsilon.slu.se/id/document/20433883.

Jordbruksverket. (2022). Jordbruksstatistisk sammanställning 2022. https://jordbruksverket.se/om-jordbruksverket/jordbruksverkets-officiella-statistik/jordbruksverkets-statistikrapporter/statistik/2022-07-05-jordbruksstatistisk---sammanstallning-2022 

Löfqvist, D. (2014). Hygienens betydelse för produktionsresultat i svensk grisproduktion. https://stud.epsilon.slu.se/6829/7/lofqvist_d_140619.pdf 

Statens veterinärmedicinska anstalt. (2024). Kolibacillos hos fjäderfä. https://www.sva.se/djurhaelsa/djursjukdomar-a-oe/sjukdomar/kolibacillos-hos-fjaederfae/ 

Smittsäkra.se. (2025). Räkneexempel: Kostnader vid sjuklighet. https://www.smittsakra.se/gris/kunskapsbank-for-grisbesattningar/varfor-ar-smittskydd-viktigt/lonsamhet/rakneexempel-kostnader-vid-sjuklighet/ 

Statens jordbruksverks (2019). Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:18) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2023:33, saknr L104.

Växa Sverige (u.å.). Klövvård – kostnader vid digital dermatit. Växa Sverige. Tillgänglig på: https://www.vxa.se/gardsnara-tjanster/gard-och-stall/Djurskotsel/klovvard/