Sök

Avelsstrategin påverkar gårdens ekonomi mer än man tror. Valet av doser avgör inte bara nästa generations rekryteringskvigor – det styr också hur många kalvar som föds som mjölkrastjurar eller som lönsamma köttraskorsningar. Med rätt avelsstrategi kan gården tjäna över tusen kronor mer per djur.

Fertilitet är den vanligaste orsaken till att kor slås ut – ett resultat av både avel och miljö, där komforten har stor betydelse. Konkurrens vid foderbordet, brist på vila eller begränsade rörelsemöjligheter leder snabbt till sämre immunförsvar och svagare brunster, vilket i sin tur försämrar dräktighetsresultaten. Därför blir stallkomforten en avgörande del av vägen mot långlivade kor och bättre produktion.

På Truttman dairy i Wisconsin jobbar man uteslutande med Jersey-kor. De har satsat mycket på sina kalvstall och jobbar mycket aktivt med inomhusklimatet. En gård med långa traditioner.

Utfodring står för cirka 40–60 procent av de totala produktionskostnaderna i ett mjölkföretag, vilket gör det till den största enskilda kostnadsposten. En kos genetiska förmåga att utnyttja foder effektivt är därför avgörande för både lönsamhet och hållbarhet inom mjölkproduktionen. Fodereffektiva kor äter relativt mindre foder än andra kor med samma kroppsvikt men producerar lika mycket mjölk.

Nordiska mjölkgårdar bygger mer fodereffektiva besättningar genom samarbete, där de delar produktions-, hälso- och genetisk data. Avelsvärdet ”Sparat foder”, som har utvecklats med hjälp av denna gemensamma information, ger pålitliga avelsvärden som hjälper gårdar att röra sig mot en mer lönsam och miljövänlig mjölkproduktion.

Att bygga en lönsam och hållbar mjölkbesättning börjar med rätt genetiskt urval. Genom den gemensamma nordiska avelsvärderingen och tidig genomtestning kan lantbrukare snabbt identifiera de mest fodereffektiva och robusta djuren. Det gör det möjligt att effektivt förbättra besättningens produktion, hälsa och miljöavtryck.

Att förbättra fodereffektiviteten hos kor (via avelsvärdet ”Sparat foder”) är en nyckelfaktor för både gårdens lönsamhet och klimatmålen. Bättre fodereffektivitet sänker foderkostnaderna och leder till minskade metanutsläpp.

Sluta kolla på kilo mjölk! Genom att fokusera på fett- och proteinhalterna i avelsarbetet, kan det ge bättre och högre intäkt per ko än att utgå från kilo mjölk eller kilo ECM. 

Genom semineringsstrategier med mer könssorterad sperma och mer köttrasseminering finns möjlighet att få ut betydligt mer kött ur mjölkbesättningen. Det kan både stärka lönsamheten, ge bättre rekryteringskvigor och ge jämnare djurgrupper.

Vid köp av avelstjur – välj i god tid, sätt tydliga mål och matcha tjuren med dina hondjur. Kolla avelsvärden, hälsa, exteriör och lynne. En frisk och rätt vald tjur ger bättre kalvningsförmåga, tillväxt och långsiktig hållbarhet i besättningen.