Sök

Fertilitet är den vanligaste orsaken till att kor slås ut – ett resultat av både avel och miljö, där komforten har stor betydelse. Konkurrens vid foderbordet, brist på vila eller begränsade rörelsemöjligheter leder snabbt till sämre immunförsvar och svagare brunster, vilket i sin tur försämrar dräktighetsresultaten. Därför blir stallkomforten en avgörande del av vägen mot långlivade kor och bättre produktion.

Avelsstrategin påverkar gårdens ekonomi mer än man tror. Valet av doser avgör inte bara nästa generations rekryteringskvigor – det styr också hur många kalvar som föds som mjölkrastjurar eller som lönsamma köttraskorsningar. Med rätt avelsstrategi kan gården tjäna över tusen kronor mer per djur.

I Sverige har användningen av korsningsavel för mjölkkor ökat under de senaste åren. En anledning är att korsningseffekten är gynnsam för flera egenskaper, till exempel fertiliteten. Dock har det inte tidigare gjorts någon studie på svenska data av korsningar mellan olika mjölkkoraser jämfört med renrasiga kor.

Planera gårdens rekrytering för att bli självförsörjande på kvigor och samtidigt undvika både ofrivillig utslagning och tomma platser. Beräkna utifrån gårdens egna siffror och gör en plan för att hantera över- eller underskott. 

Sluta kolla på kilo mjölk! Genom att fokusera på fett- och proteinhalterna i avelsarbetet, kan det ge bättre och högre intäkt per ko än att utgå från kilo mjölk eller kilo ECM. 

På Truttman dairy i Wisconsin jobbar man uteslutande med Jersey-kor. De har satsat mycket på sina kalvstall och jobbar mycket aktivt med inomhusklimatet. En gård med långa traditioner.

Utfodring står för cirka 40–60 procent av de totala produktionskostnaderna i ett mjölkföretag, vilket gör det till den största enskilda kostnadsposten. En kos genetiska förmåga att utnyttja foder effektivt är därför avgörande för både lönsamhet och hållbarhet inom mjölkproduktionen. Fodereffektiva kor äter relativt mindre foder än andra kor med samma kroppsvikt men producerar lika mycket mjölk.

”Sparat foder” är ett av de ekonomiskt viktigaste avelsvärdena. Det visar kons genetiska förmåga att använda foder effektivt. En fodereffektiv ko producerar lika mycket mjölk samtidigt som hon äter mindre foder än en genomsnittlig ko. Detta minskar direkt foderkostnaderna på gården.

Nordiska mjölkgårdar bygger mer fodereffektiva besättningar genom samarbete, där de delar produktions-, hälso- och genetisk data. Avelsvärdet ”Sparat foder”, som har utvecklats med hjälp av denna gemensamma information, ger pålitliga avelsvärden som hjälper gårdar att röra sig mot en mer lönsam och miljövänlig mjölkproduktion.

Att bygga en lönsam och hållbar mjölkbesättning börjar med rätt genetiskt urval. Genom den gemensamma nordiska avelsvärderingen och tidig genomtestning kan lantbrukare snabbt identifiera de mest fodereffektiva och robusta djuren. Det gör det möjligt att effektivt förbättra besättningens produktion, hälsa och miljöavtryck.