Mer kött från mjölkbesättningen
Genom semineringsstrategier med mer könssorterad sperma och mer köttrasseminering finns möjlighet att få ut betydligt mer kött ur mjölkbesättningen. Det kan både stärka lönsamheten, ge bättre rekryteringskvigor och ge jämnare djurgrupper.
Köttpriserna har ökat och det är relativt låga tillägg för formklass. Det kan därför finnas stora pengar att tjäna på att öka mängden kött du får ut från befintliga djur. Utöver ändrad semineringsstrategi finns det också extra kött och lönsamhet att hämta genom slutgödning av slaktkor, se ett räkneexempe här.
14 procent mer kött
Andelen köttrassemin i svenska mjölkbesättningar ligger i dag runt 26 procent. Om gården i stället maxar användningen av könssorterad sperma och köttrassemin går det att i snitt få ut 14 procent mer kött från samma antal kalvar. I en typisk besättning innebär det att seminera 40 procent med könssorterad mjölkrassperma (X-vik) och 60 procent med könssorterad köttrassperma (Y-vik).
Exempel – ökad intäkt på köttraskorsningen
Här jämför vi en bra korsningstjur med en medelmåttig holsteintjur, utifrån att vi slaktar dem efter samma uppfödningstid (17 månader).
Tung köttras:
- 380 kilo slaktvikt (formklass O+, fettgrupp 2+)
- Slaktpris 67 kronor per kilo
- Ungefärligt slaktvärde (380 kilo* 67 kronor per kilo) = 25 500 kronor
Medel holstein:
- 300 kilo slaktvikt (formklass O-, fettgrupp 2+)
- Slaktpris 66 kronor per kilo
- Ungefärligt slaktvärde (300 kilo*66 kronor per kilo) = 19 800 kronor
= 25 500-19 800 kronor = 5700 kronor mer i slaktvärde för korsningstjuren
Foderkostnaden för korsningstjuren blir cirka 200 kronor extra. Korsningstjuren har alltså betydligt bättre fodereffektivitet.
Andra fördelar
När köttrassemin kombineras med könssorterad sperma skapas flera praktiska fördelar i besättningen. Om X‑vik används på de kor som ska ge framtida rekrytering, ökar selektionstrycket på hondjuren. En lägre rekryteringsprocent gör att fler kor kan semineras med kött. Färre rekryteringskvigor kan ge mer plats i stallarna och bättre miljö, och mer homogena grupper av korsningskalvar för vidareuppfödning – oavsett om du föder upp själv eller säljer.
Köttraskorsningar bidrar också till högre tillväxt och jämnare slaktresultat. Slaktvikten ökar, variationen mellan djur minskar och utfallet blir mer förutsägbart.
Att tänka på
Det har tidigare varit problem med sämre dräktighetsresultat med könssorterad sperma, men inte längre. Det är dock biologi och enstaka tjurar kan ha sämre resultat. Använd därför inte bara en tjur.
Könssorterad sperma är generellt något dyrare än konventionella doser. För samma tjur är skillnaden ungefär 100 kronor.
NBDI
NBDI ett avelsvärde för köttras på mjölkras, som gör det möjligt att jämföra mellan tjurar och olika raser. Det är viktat utifrån vad som är viktigast för lönsamheten och bygger på flera avelsvärden, bland annat kalvningsegenskaper, slaktegenskaper och ungdjursöverlevnad. Det går till exempel att hitta även tunga köttrastjurar som ger lätta kalvningar.
Kunskapen är sammanfattad utifrån en presentation på Växa-dagarna 2026 av Johanna Bengtsson, Produktansvarig Kött Avel, Växa.
Läs mer
Mer om rekrytering och räkneexempel hur olika semineringsstrategier kan påverka lönsamheten hittar du bland annat här:
- Avelsstrategin ger lönsamheten | Kunskapsbanken
- Fler laktationer per ko – mer mjölk och bättre ekonomi | Kunskapsbanken
- En strikt rekryteringsstrategi | Kunskapsbanken
Om avelsindexet NBDI hos Växa
