Poddavsnitt 5: Hagpusslet - konsten att erbjuda hästen sysselsättning
I detta avsnitt berättar Margareta Bendroth, rådgivare på hushållningssällskapet, om hagen och hagens utformning. Hur kan man göra för att möta hästarnas behov av flock, födosök och rörelsebehov när man planerar och utformar sina hagar? Och vilken typ av mark passar för hagar till hästar? Vi får också höra Pia Peterson, verksamhetsledare på Hästen i Skåne, berätta om Brösarpsprojektet och möjligheterna att hålla hästar på naturbetesmarker.
Detta avsnitt handlar om hästhagar och hur de bäst utformas för att möta hästens behov. Markbrist är ett stort problem inom hästhållningen, särskilt eftersom många hästar finns nära tätorter. Ofta tvingas man använda mindre lämplig mark, vilket leder till problem för hästen såsom ökat parasittryck och brist på rörelse och social kontakt. En bra hage bör vara tillräckligt stor, erbjuda variation i terrängen och främja flockliv.
Alla typer av mark kan fungera som hage – även skog, naturbeten och åkerholmar – men man måste ta hänsyn till markens bärighet, dränering och hästarnas vana vid underlaget. Genom att använda markstabiliserande material på vissa ytor, flytta foderplatser, dränera och underhålla diken kan man minska markslitage.
Att låta hästar gå i flock på stora ytor minskar risken för skador och främjar deras välmående. Flocken är viktig för hästen och även om det blivit vanligare med att hästen får gå ensam så är det onaturligt för hästen. Hästen är dessutom en outnyttjad resurs i naturvården – hästens naturliga sätt att beta gynnar den biologiska mångfalden och det finns miljöersättningar att söka för naturbetesmarker.
Du bör inte enbart se bete som en sommarsyssla. Hästar kan göra nytta året om, även på vintern. Om du har tramptålig mark med lämplig betesvegetation och du har en plan för att tillskottsutfodra när näringstillgången inte räcker så kan vinterbete fungera. För att minska parasittrycket rekommenderas tillräckligt med mark, rotationsbete och sambete där hästar kombineras med andra betesdjur.
Utmaningen med bete är att anpassa foderintaget individuellt. Feta hästar riskerar fång, men rörelse i varierad terräng hjälper. Brösarpsprojektet visade att hästar på kuperade naturbeten rörde sig mer, blev mer hållbara och mindre överviktiga än hästar på platta marker.
Slutligen slår experterna hål på myter, som att stripbete skulle vara bra för fånghästar – dessa behöver istället större ytor och mer rörelse – och att naturbete är för riskabelt på grund av giftiga växter. Med rätt mark, skötsel och flockdynamik kan man skapa hagar som berikar hästen och som främjar både hästens hälsa och miljön.
