Sök

I detta avsnitt berättar Margareta Bendroth, rådgivare på hushållningssällskapet, om hagen och hagens utformning. Hur kan man göra för att möta hästarnas behov av flock, födosök och rörelsebehov när man planerar och utformar sina hagar? Och vilken typ av mark passar för hagar till hästar? Vi får också höra Pia Peterson, verksamhetsledare på Hästen i Skåne, berätta om Brösarpsprojektet och möjligheterna att hålla hästar på naturbetesmarker.

I detta avsnitt träffar vi Margareta Bendroth, rådgivare på hushållningssällskapet, och får höra om hagen och hagens utformning. Hur kan man göra för att möta hästarnas behov av flock, födosök och rörelsebehov när man planerar och utformar sina hagar? Och vilken typ av mark kan användas som hagar till hästar? Vi får också höra Pia Peterson, verksamhetsledare på Hästen i Skåne, berätta om Brösarpsprojektet och möjligheterna att hålla hästar på naturbetesmarker.

Bete är ett bra foder som fåren skördar själva. Betar fåren på naturbetesmark hålls landskapen öppna och den biologiska mångfalden gynnas. Det finns därför flera goda skäl att låta fåren beta men det gäller att följa upp fårens hull och säkerställa betestillgång och kvalitet under hela betessäsongen. 

Bete är ett bra foder som korna skördar själva. Med planering och förebyggande arbete ger du korna ett näringsriktigt bete. Hör två lantbrukare nedan berätta om hur de planerar och genomför bete för sina kor. 

Spridningen av vektorburna sjukdomar ökar i takt med klimatförändringarna. Risken från knott och behovet av vaccination och förebyggande åtgärder inför betessäsongen ökar därför för våra djurägare. Under ett webbinarium anordnat av Jordbruksverket den 30 april presenterade Linnea Falk från Gård & Djurhälsan aktuell kunskap i ämnet.

Den 28 april arrangerade Gröna Möten i samarbete med AgroVäst och Kunskapsnav animalieproduktion ett webbinarium om hur ny teknik för betesdrift och djurövervakning kan förbättra effektivitet, djurvälfärd och arbetsmiljö inom lantbruket. Ny teknik som virtuella stängsel, GPS-övervakning och digital brunstkontroll kan effektivisera betesdriften och förbättra arbetsmiljön för lantbrukare. I en ny studie jämförs svenska och norska lantbrukares arbetsmiljö som visar att de som använder virtuella stängsel lägger mindre tid på tillsyn och stängselunderhåll.

Betesdjur påverkar näringsflöden i naturbetesmarker genom sitt val av betesplatser och genom deposition av träck och urin. Genom att kor väljer de mest näringsrika betesområdena kommer mest urin och träck lämnas där, vilket ytterligare förstärker skillnader i näringsinnehåll mellan olika delar av bete. 

Betesdjur föredrar att beta på näringsrika marker och gödslar oftast där de redan betat. Det innebär att näring i stor utsträckning återförs till näringsrika ytor snarare än att spridas till näringsfattiga områden.

Naturbetesmarker är en viktig resurs för hållbar animalieproduktion, men de varierar kraftigt i näringsinnehåll och foderkvalitet beroende på vegetationstyp och säsong. För att optimera betesutnyttjandet krävs en anpassad betesstrategi där hänsyn tas till både tillgång och näringsvärde. Studier från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att betets sammansättning och kvalitet påverkas av markens näringsstatus, fuktighet och ljus. Näringsrika och friska marker ger generellt det bästa betet, medan torra, skuggiga och blöta områden kan ha lägre fodervärde. Djuren väljer i första hand näringsrikt gräs, men tvingas vid brist att konsumera mindre näringsrika växter.

Naturbetesmarker är en viktig foderresurs för lantbrukets betesdjur, men beteskvaliteten varierar stort beroende på vegetationstyp och säsong. Studier från SLU visar att betets näringsinnehåll påverkas av markens näringsstatus, fuktighet och ljus. Betesdjuren väljer i första hand det mest näringsrika betet, men vid brist äter de även foder av lägre kvalitet.