Foderutnyttjande och foderintag
Foder är en av de största kostnaderna inom grisproduktionen. Genom att ta hänsyn till faktorer som påverkar foderutnyttjande och foderintag samt att minska foderspill finns det pengar att spara.
Vad är foderutnyttjande?
Foderutnyttjande är ett förhållande mellan foderintag och tillväxt och uttrycks som MJ NE/ kg tillväxt. Det kan också uttryckas som ett mått på hur mycket foder som går åt för att producera ett kilo kött – det vill säga hur effektivt fodret utnyttjas.
Medeltal och potential
Medeltalen för WinPig visar att medelbesättningen 2023 ligger på 24,7 MJ NE per kg tillväxt (korrigerad) och de bästa 25 % besättningarna ligger på 22,8 MJ per kg tillväxt. Det visar att det finns potential för optimering av foderutnyttjandet som innebär ökad lönsamhet.
Räkneexempel, ekonomiskt värde av ett bättre foderutnyttjande:
- Skillnad foderomvandlingsförmåga (medelbesättning och 25 % bästa besättning): 24,7 – 22,8 = 1,9 MJ NE/ kg tillväxt
- Tillväxt i kg under slaktgrisperioden:
- 115 kg levande vikt vid slakt – 30 kg insättningsvikt = 85 kg
- Minskad foderåtgång under slaktgrisperioden:
- 1,9 MJ NE x 85 kg = 161,5 MJ NE
- 161,5 MJ NE x 32 öre (foderpris kr/ MJ) = 52 kronor per slaktgris
Siffror över foderförbrukning finns i produktionsuppföljningsprogram och ett annat alternativ kan vara att jämföra foderförbrukning mellan slaktgrisomgångar inom besättning. Finns det omgångar som gett bättre resultat kan en analys göras för att hitta anledningar till de bättre resultaten som kan återupprepas.
Faktorer som påverkar foderutnyttjandet – läs mer här.
Vad är foderintag?
Foderintag är mängden foder grisen äter. Detta skiljer sig från foderutnyttjande som beskriver hur mycket grisarna växt på det foder som grisarna utfodrats med. Optimalt foderintag påverkar foderutnyttjandet men även daglig tillväxt och slaktkroppsegenskaper. Arbetet med ett optimalt foderintag börjar redan vid avvänjningen och fortsätter sedan in till slaktgrisstallarna med anpassade foderkurvor. Foderkurvorna tar hänsyn till grisarnas ändrade totala näringsbehov med ökad vikt. Justering av foderkurvorna baseras på grisarnas vikt men också på vad som finns kvar i trågen strax innan nästkommande utfodring, för att minska ett eventuellt foderspill. Foderspill kan även påverkas av antalet utfodringar per dag – fler utfodringstillfällen med mindre volym foder per tillfälle kan minska spillet.
