Lagringkostnad halm
Hur halmen lagras påverkar både ekonomi och produktion på gården. I den här artikeln redovisas de kostnadsberäkningar som ligger till grund för artikeln ”Lagringsmöjligheter för halm”. Genom att jämföra olika lagringsalternativ – i befintliga byggnader, nybyggda hallar med och utan väggar samt utomhus – ges en tydligare bild av vad lagringen faktiskt kostar per kilo halm.
Halm är en viktig del av svensk djurproduktion. I vissa fall används halmen som en del av foderstaten, men oavsett om användningen är till foder eller till strömedel så är den hygieniska kvaliteten viktig då den har stor inverkan på produktionsresultaten och kan i värsta fall orsaka produktionsbortfall. Hur halmen lagras är därför av största vikt. För den som ska lagra halmen inomhus så är det mest ekonomiska att bygga halmlagringen i samband med att stallarna byggs eller utökas. Då kan halmlagringen vara en förlängning på de byggnader som redan byggs. På många gårdar finns det dessutom redan befintliga hus som passar till halmlagring och där det inte bedrivs någon befintlig verksamhet.
Kostnad befintlig byggnad
Att sätta en lagringskostnad på befintliga byggnader är svårt eftersom förutsättningarna styr vid kostnadsutfallet blir. I vissa fall blir det kanske till och med kombination av befintliga byggnader som kompletteras med halmlager i stallet. Hur sätter vi en lagringskostnad på befintliga byggnader? Det beror på vilken kondition som byggnaden är i och vilka alternativa användningsområden som finns. Kostnaden styrs därmed av de alternativa användningsområden, såsom uthyrning samt vilket underhållsbehov som det finns på byggnaden. Marknaden för uthyrning ser olika ut i olika delar av Sverige vilket styr den alternativa intäkten som kan ligga som grund för lagerkostnaden. I ett studentarbetet av Gustav Lindh finns en intervju med en lantbrukare som kan vara till hjälp vid beräkning av lagringskostnaden för befintliga byggnader.
Underlag för beräkning
I våra beräkningar har vi utgått ifrån studentarbetet men justerat så att alla beräkningar avser samma lagringsmängd. Se grundförutsättningar:
- Avskrivningstid byggnad – 20 år
- Avskrivningstid markanläggning – 15 år
- Ränta - 5 %
- Restvärde - 10 %
- Lagringsvolym – 3 500 halmbalar á 500 kg
Beräknad lagringskostnad för halm
| Halmlada med vägg | Halmlada utan vägg | Utomhuslagring | |
|---|---|---|---|
| Investeringskostnad | 0,095 | 0,095 | 0,015 |
| Underhållskostnad | 0,006 | 0,003 | 0,001 |
| Kostnad per kilo halm | 0,101 kr/kg | 0,098 kr/kg | 0,017 kr/kg |
Hall med eller utan väggar
Vi har tittat närmare på vad det kostar att bygga en lagringshall för halm. Eftersom studentarbetet tittat på både en hall med och en hall utan väggar så valde även vi att göra det. Vi har utgått ifrån en oisolerad maskinhall från Tectum (Prisexempel maskinhall- januari 2026) och kontaktade samma företag för att få uppskattat kostnaden för att bygga en hall utan väggar. Eftersom en hall utan väggar behöver ha större fundament för att kunna stå emot vind som kan blåsa in under taget och lyfta byggnaden inifrån så skiljer sig inte investeringskostnaden nämnvärt och investeringskostnaden blir den samma oavsett vilken typ av hus. Det som skiljer sig är underhållet på byggnaden, då underhållskostnaden är lägre på en byggnad utan väggar. Eftersom det ändå är små underhållskostnader så har det inte en så stor påverkan på den totala lagringskostnaden per kilo halm.
Lagra utomhus
Investeringskostnaden för att lagra halm utomhus är lägst. Dock medför detta risker för kontaminering av halm, vilket medför andra kostnader såsom eventuella produktionsbortfall och kassering av halm som tagit skada. Underhållskostnaden är dessutom mer eller mindre obefintligt.
