Sök

Smutsiga djur är den vanligaste anmärkningen som lantbrukare med kor får efter djurskyddskontroller. När djuren inte är tillräckligt rena får det negativa konsekvenser för både korna och gårdens ekonomi. Lina Göransson är veterinär och forskare och har jobbat i många år med djurvälfärd i lantbruket. Här ger hon sin syn på smutsiga djur och hur man kan förebygga det. 

Att känna till växtnäringsinnehållet i stallgödsel är avgörande för att planera sin gödsling effektivt på en gård med animalieproduktion. Rådgivningen erbjuder verktyg för beräkningar som är baserade på gårdsspecifika data och hjälper lantbrukaren att fördela stallgödseln i växtföljden så resurseffektivt som möjligt. 

Det är nog en fråga som många lantbrukare ställer sig med jämna mellanrum. Många gårdar har en rik historia och med de byggnader som mer eller mindre är kvar i historien. De kan av olika anledningar vara irrationella i ett modernt lantbruk och svåra att hitta ett existensberättigande till, trots det ska vi här argumentera för att även små och gamla byggnader kan ha ett mångmiljonvärde för företaget. 

Att besöka Teagasc sheep research centre är inspirerande Den statliga organisationen har en kunskapsförmedling som fungerar. Teagasc integrerar forskning, rådgivning och utbildning och riktar verksamheten mot de verkliga utmaningarna som får- och lammproducenter möter varje dag.  

En plan för djurflöde och djurförsörjning i besättningen ger jämnare djurflöde, mjölkproduktion, och arbetsbelastning, och bättre förutsättningar för god djurhälsa. Det ger också önskad beläggning i stallet med medvetet utvalda djur, för att slippa både tomma platser och ofrivillig utslagning. 

Det ser ljust ut för svensk animalieproduktion. Det är och har varit god lönsamhet sedan en tid tillbaka och vi ser också att det finns ett ökat intresse från producenterna/ lantbrukarna att investera i sin animalieproduktion. Det är hög efterfrågan på speciellt lamm och nöt till slakt, vilket kräver investering i fler stallplatser, något som ännu inte tagit fart. 

Genom att tillämpa strategisk halmning, där suggorna får 15–20 kg hackad halm två dagar före den förväntade grisningen, kan man få vinster i form av förbättrad djurvälfärd och smågristillväxt samt potentiellt minskad dödlighet, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet. Resultaten från 2014 har blivit en vedertagen strategi bland svenska grisuppfödare. 

Med det aktuella säkerhetsläget finns det allvarliga hot som kan ställas mot primärproduktionen. Hot kan även uppstå från andra situationer och det är av stor vikt att ta fram en krisberedskapsplan för djurhållningen i kristider. Grundläggande är att en robust djurhållning i fredstider skapar goda förutsättningar för krissituationer. Nedan sammanfattas olika situationer, ansvar och åtgärder. Mer finns att läsa i den nylanserade broschyren utgiven av SLU, SVA, samt bransch- och rådgivningsorganisationer Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretag.

Att kontrollera om kycklingarna har ätit och druckit är en god tidsinvestering då en tidig och god tarmutveckling är positiv för framtida produktionsresultat och för lönsamheten.

I samband med kalvning dyker frågan om selen ofta upp. Ska man ge extra selen? Till kon, till kalven – eller till båda? I diskussioner nämns mineralstenar, selenjäst och ibland även selenspruta till nyfödda kalvar. Här sammanfattar vi vad etablerade kunskapskällor säger om selen i dikalvsproduktion, med fokus på tiden inför och vid kalvning.