Sök

Smutsiga djur är den vanligaste anmärkningen som lantbrukare med kor får efter djurskyddskontroller. När djuren inte är tillräckligt rena får det negativa konsekvenser för både korna och gårdens ekonomi. Lina Göransson är veterinär och forskare och har jobbat i många år med djurvälfärd i lantbruket. Här ger hon sin syn på smutsiga djur och hur man kan förebygga det. 

Att känna till växtnäringsinnehållet i stallgödsel är avgörande för att planera sin gödsling effektivt på en gård med animalieproduktion. Rådgivningen erbjuder verktyg för beräkningar som är baserade på gårdsspecifika data och hjälper lantbrukaren att fördela stallgödseln i växtföljden så resurseffektivt som möjligt. 

Att besöka Teagasc sheep research centre är inspirerande Den statliga organisationen har en kunskapsförmedling som fungerar. Teagasc integrerar forskning, rådgivning och utbildning och riktar verksamheten mot de verkliga utmaningarna som får- och lammproducenter möter varje dag.  

Hur rena våra nötkreatur är påverkar inte bara djurens välfärd utan även arbetsmiljö, livsmedelshygien och konsumentförtroendet. Här hittar du information om hur du förebygger smutsiga djur och vilka positiva effekter det får både för djuren och gårdens ekonomi. 

Genom att tillämpa strategisk halmning, där suggorna får 15–20 kg hackad halm två dagar före den förväntade grisningen, kan man få vinster i form av förbättrad djurvälfärd och smågristillväxt samt potentiellt minskad dödlighet, visar forskning från Sveriges lantbruksuniversitet. Resultaten från 2014 har blivit en vedertagen strategi bland svenska grisuppfödare. 

Med det aktuella säkerhetsläget finns det allvarliga hot som kan ställas mot primärproduktionen. Hot kan även uppstå från andra situationer och det är av stor vikt att ta fram en krisberedskapsplan för djurhållningen i kristider. Grundläggande är att en robust djurhållning i fredstider skapar goda förutsättningar för krissituationer. Nedan sammanfattas olika situationer, ansvar och åtgärder. Mer finns att läsa i den nylanserade broschyren utgiven av SLU, SVA, samt bransch- och rådgivningsorganisationer Om krisen eller kriget kommer – till Sveriges lantbruksföretag.

Att kontrollera om kycklingarna har ätit och druckit är en god tidsinvestering då en tidig och god tarmutveckling är positiv för framtida produktionsresultat och för lönsamheten.

Uppfödningen är den viktigaste perioden för kycklingens framtida produktionsresultat. Den kritiska perioden är framför allt de första dygnen när kycklingen sätts in i stallet. Olika hybrider och kycklingar från olika föräldradjursgrupper kan ha olika behov så för att säkerställa bästa skötsel gäller det att titta och känna på djuren och anpassa miljön efter deras behov.

Det ser ljust ut för svensk animalieproduktion. Det är och har varit god lönsamhet sedan en tid tillbaka och vi ser också att det finns ett ökat intresse från producenterna/ lantbrukarna att investera i sin animalieproduktion. Det är hög efterfrågan på speciellt lamm och nöt till slakt, vilket kräver investering i fler stallplatser, något som ännu inte tagit fart.