Långliggare och fruktsamhetsproblem - dags att sätta P för betydelsen av fosfor?

Jag får ofta frågor om betydelsen av fosforstatus – oftast i samband med pareser.

Pares och fosfor – vad hänger ihop?

För det första: Över 90 procent av kor med för lågt kalk i blodet (hypo-Ca) har samtidigt för lågt fosfor i blodet (hypo-P). Detta orsakas i första hand av att parathormon från bisköldkörtlarna (PTH; kroppens svar på låg blod-Ca) ger ökad P-utsöndring i urin. Samtidigt ger hypo-Ca en bromsad förmagsmotorik vilket gör att P från saliven ansamlas och låses i våmmen. Korrigerar man Ca-halten minskar PTH samtidigt som våmmotoriken ökar så att P når ut till tunntarmen och kan tas upp (i motsats till Ca tas P inte upp från våmmen).

En annan orsak till lågt P kring kalvning är den höga blodsockerhalten (hyperglykemi), som kor upplever då – och som förstärks av hypo-Ca. Högt blodsocker gör att insulin insöndras vilket ger ett ökat cellulärt upptag av P, med påföljd att blod-P faller ytterligare. (Högt blodsocker bromsar därtill foderintaget – att ge Ca-tillskott i form av energirikt Ca-propionat till kor dagarna kring kalvning riskerar därför att nedsätta foderintaget i en kritisk period.)

Tillskott sällan relevant

Jag har inte funnit någon studie som visar bättre resultat vid behandling av pares med samtidigt P-tillskott. Däremot finns det en peer-reviewed randomiserad klinisk kontroll-studie som visar att P-tillskott inte har en positiv effekt vid behandling av pares, och där det faktiskt avråds från att ge P (10 gram) - åtminstone intravenöst, bland annat beroende på att P riskerar komplexbinda Ca i blodet.

Visst, enstaka pareskor kan drabbas av kvarstående hypo-P (P under 0,32 millimol per liter - OBS! mätt i blod från svansvenen; blodet i de stora halsvenerna ligger ”falskt” lågt på grund av dränage till spottkörtlarna). Det har spekulerats i om dessa verkligt hypo-P kor av någon anledning inte får igång förmagsmotoriken. Nivån av P kan ofta återställas hos dessa kor med hjälp av olika lyftanordningar (som stimulerar förmagsmotoriken). 

Till det fåtal kor som har bestående låga P-halter, kan det finnas skäl att ge P-tillskott. Detta ska i så fall vara peroralt. Rekommenderad dos är fem till sju gram (exempelvis 30 gram natriumfosfat löst i 3 deciliter vatten). OBS! det finns tillskottsprodukter som innehåller natriumfosfit (Na2HPO3) - sådan P kan korna inte tillgodogöra sig. (Vilket på sätt och vis är en parallell till att försöka förebygga pares genom att ge kor Ca-tillskott i form av Ca-karbonat: Vid nedsatt förmagsmotorik, ett kardinal-tecken på Ca-brist, förhindras upptaget av Ca från denna typ av tillskott. Samtidigt finns det många sådana tillskott på marknaden – i mina ögon en form av bondfångeri.)

Svårdiagnosticerat och svårtolkat

I skolboken uppges hypo-P ge en rad olika symtom hos nötkreatur, men sambanden är inte entydiga, ofta är de inte heller reproducerbara experimentellt. Diagnostiken ställer till det: blod-P påverkas av bland annat dygnsvariation, foderintag, kolhydratmetabolism, vätskestatus och syra–basbalans. Därtill – till skillnad från Ca, som i huvudsak är ett extracellulärt mineralämne vars halt i blodet är strikt reglerat – så är regleringen av blodnivån begränsad för det i huvudsak (över 99 procent) intracellulära P.

Orsakar ”P‑brist” sjukdom hos kor kring kalvning eller är den sekundär till sådana - eller är det tal om en funktionell anpassning till en hög mjölkproduktion? ”Verklig” P-brist uppstår främst i tidig laktation hos kor som producerar mycket mjölk samtidigt som foderstaten innehåller för lite fosfor, korna har begränsad tillgång till foder, eller minskat foderintaget av annan orsak, såsom ohälsa. Hypo-P ses oftast då (andra) hälsostörningar är som vanligast. Kombinationen av lågt foderintag och kraftigt ökad P‑dränage vid starten av laktationen kan orsaka P-brist men kopplingen till hälsoläget är fortfarande oklar. Även friska kor har låga P‑värden den första tiden efter kalvning. I en tysk doktorsavhandling av Hansen från 2018 visades att av över 7 000 kor undersökta kor hade så mycket som 71 procent hypofosfatemi dag 1, 21 procent dag 3 och 10 procent dag 5. En slutsats blev 

”A therapy of the hypophosphatemia is unnecessary. The attention should be on the causing factor as the motility of the rumen, the feed intake or the hypocalcemia”.

Symptom på fosforbrist

Vid långvarig (månader eller år) P-brist i fodret är nedsatt foderintag det troligaste symptomet. Varför nedsatt foderintag? Det vet vi inte! (Studier har visat, att även kortare perioder av bristande P-intag kan sänka torrsubstans-intaget – men bara om det inträffar precis i starten av laktationen) Som redan framgått, har hypo-P misstänkts vara orsak till de pareskor som är "pigga" men oförmögna att resa sig efter kalvning och som inte svarar på kalciumbehandling – ”långliggare”, eller ”alert downers”. Hypo-P är vanligt i dessa fall, men ingen har lyckats framkalla tillståndet genom att begränsa P-halten i blodet, vilket gör sambandet något oklart. I Göran Jönssons och Bo Pehrsons synnerligen omfattande forskning om långliggare, framgick att de kor som hade lägst P-halter i blodet hade högst sannoliket att överleva – och det utan extra P-tillskott!

Även nedsatt fruktsamhet och dålig tillväxt har kopplats till P-brist. Idag anses dessa problem huvudsakligen bero på minskat energiintag till följd av nedsatt torrsubstans-intag – inte av P-bristen i sig. Överutfodring av P förbättrar varken fertilitet eller tillväxt, trots att det ofta används i praktiken. En mindre omtalad men mer belagd effekt av P-brist i tidig laktation är postpartal hemoglobinuri (PPH) – intravaskulär hemolys tidigt i laktationen, vanligen hos enstaka äldre kor. Det är en ovanlig men potentiellt dödlig sjukdom som endast drabbar ett fåtal djur även i besättningar där många har hypofosfatemi.

Texten är skriven av

Thomas Manske, Boehringer Ingelheim AH Nordics.

Läs mer

Övergripande kring fosfor hos kor:

• Abramowicz med flera, 2026. Phosphorus Metabolism and Function in Ruminants: Current Knowledge. Animals, 16, 130
• Grünberg, 2023. Phosphorus Balance in Transition Dairy Cows: What We Know and What We Don’t. Proc. Tri-State Dairy Nutrition Conference April 10-12, 2023, 41-52. 

Den randomiserade kliniska kontrollstudien över bland annat fosfor i blodet vid kalvningsförlamning - Braun med flera, 2009. Effect of intravenous calcium borogluconate and sodium phosphate in cows with parturient paresis. Veterinary Record 164, 296-299 

Den tyska avhandlingen från 2018 av Hansen. Untersuchungen zur postpartalen Hypophosphatämie bei Holstein Friesian Kühen. Inaug. Diss. FU Berlin