Sök

En kartläggning i svenska fårbesättningar med konstaterad smitta av blåtungevirus serotyp 3 (BTV3) visade låg andel djur med antikroppar. För att förebygga sjukdom, förhindra djurlidande och undvika ekonomiska förluster krävs vaccinering även i besättningar som haft djur som drabbats av blåtunga.

En kartläggning i svenska fårbesättningar med konstaterad smitta av blåtungevirus serotyp 3 (BTV3) visade låg andel djur med antikroppar. För att förebygga sjukdom, förhindra djurlidande och undvika ekonomiska förluster krävs vaccinering även i besättningar som haft djur som drabbats av blåtunga. Kartläggning och analys genomfördes i samarbete mellan Gård & Djurhälsan (G&D) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA). Studien finansierades av Kunskapsnav animalieproduktion. 

Djur och människor skyddar sig mot infektioner med hjälp av specialiserade funktioner som ingår i det så kallade immunsystemet.

Hos en nyfödd/nykläckt individ är de flesta delarna av immunsystemet utvecklade men de fungerar ännu inte lika bra som hos en vuxen individ. I praktiken står den medfödda immuniteten för den största delen av den riktigt unga individens egna immunförsvar.

Hos hönan transporteras antikroppar (maternella anitkroppar) från hennes blod till gulan och från sekret i äggstockarna till vitan i ägget. 

Hos däggdjur sker överföringen av antikroppar från moder till avkomma (maternella anitkroppar) beroende på hur moderkakan är utformad.

Vid vaccination utnyttjar man den förvärvade immunitetens förmåga att ”minnas” för att snabbt och effektivt försvara en individ mot ett infektionsämne som individen utsatts för tidigare.

Det finns flera olika huvudtyper av vacciner och till lantbrukets djur används idag framför allt tre huvudtyper: levande vaccin”avdödade” vaccinsubenhetsvaccin

För att ett vaccin ska ge bra skydd måste vaccinationen utföras på rätt sätt.

Unga djur har inte lika effektivt immunförsvar som vuxna individer.