Sök

Att välja och använda mjölkersättning på rätt sätt påverkar kalvens tillväxt, hälsa och lönsamhet.  

Två nya internationella studier har tittat på dels råmjölk vid först givan, och tillskott av fett i mjölkersättning.  

Att agera förebyggande är alltid bäst – men när skadan redan skett är det viktigaste att agera. Parasiter på betet ger ofta symtom som inte syns med blotta ögat, men effekten kan snabbt bli stora produktionsförluster. Samtidigt är kostnaden för att agera – provtagning och riktad avmaskning – låg i jämförelse. Agera i tid: provta, tolka och behandla vid behov – det är konsekvent billigare.

Fertilitet är den vanligaste orsaken till att kor slås ut – ett resultat av både avel och miljö, där komforten har stor betydelse. Konkurrens vid foderbordet, brist på vila eller begränsade rörelsemöjligheter leder snabbt till sämre immunförsvar och svagare brunster, vilket i sin tur försämrar dräktighetsresultaten. Därför blir stallkomforten en avgörande del av vägen mot långlivade kor och bättre produktion.

Avelsstrategin påverkar gårdens ekonomi mer än man tror. Valet av doser avgör inte bara nästa generations rekryteringskvigor – det styr också hur många kalvar som föds som mjölkrastjurar eller som lönsamma köttraskorsningar. Med rätt avelsstrategi kan gården tjäna över tusen kronor mer per djur.

Har du koll på din gårds vattenförsörjning? Rent vatten och en säker tillgång på vatten är en grund för att klara en kris. Vilka risker finns på din gård och vad gör du om vattnet sinar eller vattenkvaliteten sjunker? 

Råmjölk, bra utfodring och en ren, torr, dragfri miljö är grundbultar för en bra kalvhälsa. Här hittar du länkar för att hitta kunskapen du behöver för att förbättra din kalvhälsa. 

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta.

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta. 

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta.