Sök

Spridningen av vektorburna sjukdomar ökar i takt med klimatförändringarna. Risken från knott och behovet av vaccination och förebyggande åtgärder inför betessäsongen ökar därför för våra djurägare. Under ett webbinarium anordnat av Jordbruksverket den 30 april presenterade Linnea Falk från Gård & Djurhälsan aktuell kunskap i ämnet.

Den 28 april arrangerade Gröna Möten i samarbete med AgroVäst och Kunskapsnav animalieproduktion ett webbinarium om hur ny teknik för betesdrift och djurövervakning kan förbättra effektivitet, djurvälfärd och arbetsmiljö inom lantbruket. Ny teknik som virtuella stängsel, GPS-övervakning och digital brunstkontroll kan effektivisera betesdriften och förbättra arbetsmiljön för lantbrukare. I en ny studie jämförs svenska och norska lantbrukares arbetsmiljö som visar att de som använder virtuella stängsel lägger mindre tid på tillsyn och stängselunderhåll.

Betesdjur påverkar näringsflöden i naturbetesmarker genom sitt val av betesplatser och genom deposition av träck och urin. Genom att kor väljer de mest näringsrika betesområdena kommer mest urin och träck lämnas där, vilket ytterligare förstärker skillnader i näringsinnehåll mellan olika delar av bete. 

Betesdjur föredrar att beta på näringsrika marker och gödslar oftast där de redan betat. Det innebär att näring i stor utsträckning återförs till näringsrika ytor snarare än att spridas till näringsfattiga områden.

Vatten till djur på bete är en viktig men ibland förbisedd fråga. Att ha rätt dimensionerade system, god hygien, tillräckligt många vattenplatser och en tydlig beredskapsplan är avgörande – inte minst i tider av klimatförändringar och ökande press på vattenresurser.– Att ligga steget före är det viktigaste rådet. Enkla åtgärder i dag kan göra stor skillnad när vattenbrist väl uppstår, berättar Eva Johansson från Jordbruksverket under ett webbinarium i maj 2025. Medverkande gjorde, utöver Eva, Lea Managos (SLU) och Torbjörn Lundborg (Växa Sverige), som tillsammans delade erfarenheter, forskning och konkreta rekommendationer för lantbrukare.

Hur kan EID i köttproduktionen leda till bättre arbetsmiljö och ökad lönsamhet?

Irländsk nötköttsproduktion är starkt präglad av gräsbaserade system, hög exportandel och en bred variation av gårdsstorlekar. Med Teagascs program och demonstrationsgårdar får lantbrukare möjlighet att utveckla sin verksamhet med den senaste kunskapen inom både produktion och hållbarhet. Fokus ligger på att stärka lönsamheten, minska klimatpåverkan och visa hur framtidens nötköttsproduktion kan förenas med Irlands starka traditioner.

Effektivt management inom lantbruk handlar om att flytta fokus från produktion till lönsamhet. Intäkterna är sällan problemet – det är kostnaderna som pressar resultaten. Det sa Sture Gustavsson från Sture Management AB vid ett Nötköttsseminarium anordnat av Gård & Djurhälsan, där han betonade vikten av att förstå vilka faktorer som driver kostnader och att arbeta strategiskt med att minimera dem.

En effektiv hantering och övervakning av djuren är avgörande för en lönsam lamm- och nötköttsproduktion. Genom att använda automatiserade processer samt moderna system för vägning och elektronisk identifiering (EID)  kan lantbrukare förbättra djurhälsan, minska stress och spara tid. Här har vi sammanställt några av fördelarna som lyftes under ett seminarium ordnat av Gröna Möten den 24 februari 2025. 

I den här digitala stallvandringen ligger fokus på rationell drift inom dikoproduktion. Vi besöker Jocke Andersson på Harparboda gård som beskriver hur han driver sin verksamhet. På Harparboda jobbar man med en rationell drift där alla arbetsmoment ska bli så enkla som möjligt. De har nyligen byggt ett nytt stall för korna och med det har de kunnat finslipa sina arbetssätt. Jocke Anderssons måtto är att lägga tid på rätt saker och förenkla för att kapa kostnader.