Sök

Att regelbundet mäta torrsubstans i vått foder är en enkel men viktig rutin för att säkerställa rätt utfodring på gårdar med bland- och fullfoder. Justera foderreceptet efter torrsubstans och undvik både över- och underutfodring, vilket sparar pengar och förbättrar djurhälsan. Nedan beskrivs hur du enkelt kan mäta torrsubstansen hemma, med hjälp av en mikrovågsugn.

För att säkerställa att djuren får rätt näring och foder av god kvalitet är det avgörande att analysera fodret på ett representativt sätt innan foderstaterna beräknas. Här nedan beskrivs hur du går tillväga för att ta prover av olika fodertyper, från grovfoder till spannmål.

Får är duktiga på att välja ut näringsrika växtdelar i vallfoder, vilket flera nordiska studier har visat. Även unga djur har förmåga att välja ut näringsrika växtdelar, såsom blad med högt energiinnehåll och låg fiberhalt. 

Svenska tackor har god fruktsamhet och får ofta fler lamm per kull jämfört med fårraser i andra länder. Tackans näringsbehov fördubblas i slutet av dräktigheten och de första veckorna efter lamningen. Bär tackan flera lamm innebär det ett större näringsbehov.

Rödklöver har generellt högre proteininnehåll än gräs och är en utmärkt ingrediens i vallfodret till växande lamm och under en stor del av året också till tackor.

Grovfodrets kvalitet påverkar både djurhälsa och produktion samt eventuellt behov av att komplettera med andra fodermedel. Därför är det viktigt att analysera grovfodret och räkna foderstat. Grovfodrets näringsvärde bestäms till stor del av tiden för vallskörd. Både tidigt och sent skördat vallfoder har sin plats i fårens foderstat, men vid olika tidpunkter under fåråret, utifrån djurens olika näringsbehov. 

Här presenterar vi korta sammanfattningar inom åtta olika ämnesområden rörande vallfoder till får och lamm. Texterna bygger på fåravsnittet i rapporten Vallen i nordiskt perspektiv som är en sammanställning av vetenskaplig litteratur från 2000 till 2021 om hur vall odlas och hur vallfoder används till olika djurslag. 

Följ med till Joakim Frank i skånska Oderup. Han har satsat på en produktion av vårlamm. Han har två lamningsperioder, en i december och en strax efter nyår. På så vis har han en lammproduktion som inte krockar med gårdens växtodling och minskar arbetstopparna. Genom ett målmedvetet avelsarbete har han nu tackor som blir dräktiga i slutet av juni och kan lamma under en period som passar honom. För 8 år sedan byggde Joakim ett nytt fårstall. I det har han skapat en arbetsmiljö med rutiner som gör stallet lättjobbat men att han ändå får en god tillsyn av sina djur.

Följ med till Joakim Frank i skånska Oderup. Han har satsat på en produktion av vårlamm. Han har två lamningsperioder, en i december och en strax efter nyår. På så vis har han en lammproduktion som inte krockar med gårdens växtodling och minskar arbetstopparna. Genom ett målmedvetet avelsarbete har han nu tackor som blir dräktiga i slutet av juni och kan lamma under en period som passar honom. För 8 år sedan byggde Joakim ett nytt fårstall. I det har han skapat en arbetsmiljö med rutiner som gör stallet lättjobbat men att han ändå får en god tillsyn av sina djur.

HIR Skåne, tidningen Ekologiskt lantbruk, Ekologiska Lantbrukarna och Hushållningssällskapet Skåne bjuder in till fältvandring och samtal om vallens betydelse.