När Livsmedelsverket informerar Länsstyrelsen – två lantbrukares berättelser
När djur med avvikelser skickas till slakt kan det i vissa fall leda till uppföljning från Länsstyrelsen efter besiktning på slakteriet. För djurägaren kan processen upplevas som både oväntad och stressande. Här beskrivs hur sådan uppföljning kan gå till, genom två lantbrukares erfarenheter.
När djur med avvikelser transporteras till slakt kan det hända att Livsmedelsverket, i samband med besiktning på slakteriet, bedömer att ärendet ska följas upp av Länsstyrelsen. För många djurägare upplevs detta som oväntat och stressande, även när man själv anser att bedömningen inför transport har varit välgrundad och gjorts med djurets bästa i fokus.
Länsstyrelsens uppföljning syftar till att kontrollera att djurskyddsreglerna har följts och innebär inte automatiskt att djurägaren har gjort fel. För att ge en tydligare bild av hur processen kan se ut i praktiken följer här två exempel från lantbrukare som varit med om sådan uppföljning. Exemplen beskriver händelseförloppet ur djurägarens perspektiv och hur situationerna hanterades.
Erfarenheter från en dikoproducent
Bakgrund
Lantbrukaren beskriver ett fall som gällde en dräktig ko som skickats till slakt. Livsmedelsverket bedömde vid besiktning att dräktigheten var för långt gången. Inför transporten hade lantbrukaren låtit dräktighetsundersöka korna.
Hur såg hanteringen från Länsstyrelsen ut efter att du fått information från Livsmedelsverket?
Utöver att bli kontaktad av Länsstyrelsen via telefon blev lantbrukaren även kontaktad av slakteriet med anledning av det dräktiga djuret.
Hur agerade du?
Eftersom dräktighetskontroll hade utförts inför transporten kontaktade lantbrukaren veterinären som utfört dräktighetsundersökningen. Veterinären tog därefter kontakt med Länsstyrelsen och redogjorde för bedömningen och tog på sig ansvaret för att missat dräktigheten.
Hur slutade ärendet?
Ärendet avskrevs efter att veterinären haft kontakt med Länsstyrelsen.
Hur lång tid tog processen?
Lantbrukaren minns inte exakt tidsåtgången, men upplever att det rörde sig om kort tid – cirka någon dag från det att informationen nådde honom.
Hur upplevde du situationen?
Lantbrukaren upplevde i det här fallet ingen större oro, eftersom dräktighetskontroll hade genomförts inför slakt. Samtidigt beskriver han en generell och återkommande oro inför varje slakttillfälle, då det alltid finns en risk att ett dräktigt djur ändå följer med. Av den anledningen genomför han ofta dräktighetskontroller innan transport. När sådana kontroller utförs så dokumenteras bedömningen i egen journal men lantbrukaren brukar inte skicka med dokumentationen med transporten till slakt.
Något övrigt du vill lyfta fram?
Lantbrukaren lyfter den ständiga oron för att bli anmäld i samband med slakt (alltså att Livsmedelsverket skickar information till Länsstyrelsen), något han tror att många producenter delar. Han betonar vikten av dialog mellan olika aktörer och understryker att det är viktigt att transportören vågar säga nej till transport av djur som inte bedöms vara i skick att transporteras till slakt.
Erfarenheter från en grisproducent
Bakgrund
Lantbrukaren bedriver grisproduktion och har vid flera tillfällen varit med om att Livsmedelsverket skickat information till Länsstyrelsen. Vid intervjutillfället pågår även ett ärende hos Länsstyrelsen.
Hur såg hanteringen från Länsstyrelsen ut?
Efter att Livsmedelsverket skickat information har lantbrukaren blivit kontaktad av Länsstyrelsen på olika sätt, både via brev och telefon. Vid ett tidigare ärende, som rörde smutsiga djur, genomförde Länsstyrelsen även ett gårdsbesök.
Det nu pågående ärendet inleddes enligt lantbrukaren av Länsstyrelsen som en så kallad ”extra underrättelse”, då Länsstyrelsen gjort en samlad bedömning av flera tidigare ärenden och gav lantbrukaren möjlighet att komma med ett yttrande innan beslut.
Hur agerade du?
I tidigare ärenden har lantbrukaren tagit kontakt med Länsstyrelsen och upplevt dialogen som fungerande. Han beskriver att kontakterna ofta varit bra och att Länsstyrelsen varit mottaglig för den information han lämnat. Sammantaget anser han att det varit viktigt att ta kontakt och att det fungerat väl över tid.
I det nu pågående ärendet, som lett till ett föreläggande, upplever han däremot att kontakten med Länsstyrelsen har fungerat betydligt sämre. Han upplevde att det var otydligt från Länsstyrelsens sida vilka konsekvenserna kan bli efter att en underrättelse öppnats och att han inte fick svar på sina frågor som han ställde till Länsstyrelsen mer än att han uppmanades att komma med svar samt läsa texten.
Hur slutade ärendet?
Tidigare ärenden har oftast kunnat avslutas efter telefonsamtal eller mejlkontakt. Det pågående ärendet befinner sig vid intervjutillfället i en överklagningsperiod, och lantbrukaren har kopplat in juridisk hjälp.
Hur upplevde du situationen?
Lantbrukaren beskriver situationen som mycket frustrerande, framför allt på grund av hur kontakten med Länsstyrelsen utvecklats. Han upplever också att det varit svårt och tidskrävande att hitta en jurist med rätt kompetens och vilja att ta sig an ärendet. Samtidigt lyfter han att han fått mycket stöd från veterinärer, branschkollegor och att slakteriet varit tillmötesgående under processen. Han anser att det varit viktigt att själv vara aktiv och söka hjälp.
Något övrigt du vill lyfta fram?
Lantbrukaren pekar på behovet av en aktör som kan bistå lantbrukare med juridisk kompetens i liknande situationer. Han lyfter även frågan om psykiskt välmående och beskriver att den här typen av ärenden ofta är mycket psykiskt påfrestande för den som drabbas.
I samarbete med
Materialet är framtaget i samarbete med Gård & Djurhälsan.
