Betets påverkan på metanproduktionen

Utfodring har en tydlig påverkan på hur mycket metan som nötkreatur producerar. Flera studier från Europa visar att kor som betar färskt gräs ofta har lägre utsläpp än kor som utfodras med ensilage. Effekten är särskilt tydlig under försommaren då det tidiga gräset har högt sockerinnehåll och lägre fiberhalt, vilket ger en mer effektiv fodernedbrytning och minskad metanbildning i våmmen.

Ko på vall-bete
Bild: Lars Angantyr

Under senare år så har studier från bland annat Sverige, Norge, Danmark och Nederländerna visat att mjölkkor som betar vall på åkermark släpper ut mindre metan jämfört med kor som utfodras med ensilage. Skillnaden har varit tydligast på försommaren och minskningen verkar vara kopplad till gräsets höga sockerhalt och låga fiberinnehåll under försommaren, vilket leder till mer effektiv fodernedbrytning och lägre metanbildning i vommen. 

Se till helheten

Ur ett helhetsperspektiv kan betesbaserade system minska klimatpåverkan, dels eftersom bete har låg klimatbelastning per kilo torrsubstans och kan minska behovet av skördat foder och kraftfoder, dels att betet i sig verkar ha en effekt av lägre metanproduktion från nötkreatur. För bästa effekt bör betet kombineras med en välplanerad foderstrategi som säkerställer att djuren får ett jämnt näringsintag. Samtidigt finns det praktiska utmaningar med betesdrift. Både vad det gäller arbetsinsats och planering, och det kan vara svårare att upprätthålla en jämn foderstat till djuren jämfört med stallbaserad utfodring. För högproducerande mjölkkor kan bete också vara begränsande, eftersom upptaget per tidsenhet ofta är lägre än vid exempelvis hackat ensilage, vilket kan göra det svårt att täcka ett högt energibehov och upprätthålla hög mjölkproduktion. Hur stor klimatnyttan blir beror därför både på betets kvalitet, hur systemet är utformat och hur väl det kan anpassas till djurens näringsbehov. 

Bete minskar metanproduktionenI en svensk studie minskade metanutsläppen med 28 % när korna gick från inomutfodring till deltidsbete.  Samma forskargrupp såg liknande effekter i en studie i Norge när kor antingen gick på produktionsbete eller enbart rastbete. Kor på produktionsbete hade 30 % lägre metanproduktion per kilo energikorrigerad mjölk jämfört med kor på rastbete. Preliminära data från två ekologiska mjölkgårdar i Danmark visade en minskning på 10-20 % under maj och juni jämfört med stallperiod Mot slutet av betessäsongen ökade dock utsläppen igen och gick tillbaka som innan betessäsongen, vilket sannolikt hänger ihop med att gräsets näringsvärde förändras över tid. 

Jämförelse mellan tre olika fodersystem

I Nederländerna har försök under 2020–2021 undersökt hur olika fodersystem påverkar metanproduktionen hos mjölkkor. Tre system jämfördes: ensilage, färskt gräs på stall och bete. Resultaten visade att betande kor generellt hade lägst metanutsläpp, oavsett år eller period, följt av färskt gräs på stall, medan ensilage gav högst utsläpp (figur 1). Effekten var tydligast under försommaren, och dessutom gav kortare gräs lägre utsläpp än längre gräs. Gräsets kvalitet, särskilt fiber- och sockerinnehåll samt smältbarhet hade en tydlig inverkan på metanproduktionen, men var inte hela förklaringen. Det diskuteras även om vaxet i det färska gräset har en påverkan på mikrobernas förjäsning i våmmen. Även studier i andra länder så som Irland och USA har visat liknande resultat. 

metan, utfodringsstrategi

Figur 1. Medelvärden metanproduktion över år (2021-2022) från mjölkkor som antingen heltids betat (grön), eller fodrats färskt gräs på stall (blå) eller fodrats gräsensilage på stall i studie från nederländerna (Koning med flera, 2022). 

Sammanfattning av forskningsläget

Sammanfattningsvis tyder resultaten på att bete av färskt gräs kan bidra till minskade metanutsläpp, men att det krävs mer forskning för att helt förstå de bakomliggande mekanismerna, särskilt de mycket låga utsläpp som observerats vid försommarens färska gräs. Men att inkludera bete i mjölkkornas foderstat, även under endast en del av året, kan bidra till att minska klimatpåverkan från mjölkproduktionen.
 

Praktiska sätt att minska metan från betande kor

Bete med hög smältbarhet:
Hög smältbarhet minskar mängden metan som bildas per kilo foder. Bete med hög smältbarhet leder till effektivare fodernedbrytning och därmed lägre metanproduktion per kilo producerad mjölk.

Baljväxter och örter i betet:
Att så in baljväxter som klöver och örter som innehåller sekundära växtämnen (till exempel tanniner) kan bidra till lägre metanproduktion. Dessa ämnen påverkar mikroorganismerna i våmmen och kan minska metanbildningen.

Anpassad betesstrategi:
Rotationsbete, där djuren flyttas regelbundet mellan olika betesmarker, kan bidra till bättre foderutnyttjande och därmed minska metan per producerad enhet kött eller mjölk. Genom att hålla betesgräset i ett växtstadium med hög kvalitet ökar foderintaget och minskar metanintensiteten. 

Databehov för mer tillförlitliga beräkningar av betesrelaterade utsläpp

I Danmark pågår projektet MetGraz med syfte att få in mycket data på metan från betande nötkreatur. Data saknas idag till den nationella i inventeringen och ses som en viktig del för att få en rättvis bild över kornas utsläpp. Ur ett svenskt perspektiv behövs även mätningar på naturbetesmarker. I dagsläget saknas sådana data, och när metanutsläpp beräknas baseras de istället på uppskattningar av foderintag, som i sin tur bygger på skattade näringsvärden från fåtal tidigare betesstudier på naturbetesmarker.

 

Referenser:

Lardy med flera, 2024. Effects of daytime or night-time grazing on animal performance, diurnal behaviour and enteric methane emissions from dairy cows at high latitudes. https://doi.org/10.1080/09064702.2023.2249907

Lardy med flera, 2025. Milk production and methane emissions in dairy cows on production or exercise pastures with an automatic milking system. https://doi.org/10.3168/jds.2024-26059

Koning med flera 2022. Enterische methaanemissie van melkvee in relatie tot (vers) graskwaliteit Jaarrapport 2: 2021; Resultaten van een meerjarige beweidingsproef naar methaanemissie bij weidegang, zomerstalvoedering en graskuil. Wageningen Livestock Research, Openbaar Rapport 1402. https://research.wur.nl/en/publications/enterische-methaanemissie-van-melkvee-in-relatie-tot-vers-graskwa-2/

Okonu DK. Dansk undersøgelse bekræfter international forskning: Køer på græs udleder mindre metan. 2024-03-07.https://okonu.dk/mark-og-stald/koeer-paa-graes-udleder-mindre-metan-viser-en-ny-dansk-undersoegelse

MetGraz: https://icrofs.dk/en/forskning/dansk-forskning/organic-rdd9/translate-to-english-metgraz#:~:text=Studies%20from%20abroad%20suggest%20that,have%20not%20been%20fully%20explained.

Ämnesord