Foderplatser – ett underskattad verktyg till friska och lönsamma kor
Foderkonkurrens påverkar mer än du tror. Genom att ge tillräckligt med ätplatser, särskilt till känsliga grupper, blir det en lugnare miljö där alla kor får chans att äta i lugn och ro – vilket i sin tur ger friskare djur, bättre produktion och ett mer välfungerande djurstall.
Nötkreatur är flockdjur och har en stark drivkraft att äta samtidigt som resten av gruppen. Om antalet ätplatser är otillräckligt uppstår konkurrens om fodret, vilket kan påverka produktion och djurvälfärd genom stress, ökad risk för sjukdomar och beteendeproblem.
Vad händer vid för få ätplatser?
När kor konkurrerar om fodret:
- Äter de snabbare och kortare stunder
- Tar större och färre måltider
- Försämras idisslingen
- Ökar sin stillastående tid på hårt underlag – vilket ökar risken för klövhälsoproblem
- Lågrangade kor får ofta sämre foderkvalitet eftersom de tvingas äta senare
Högrangade kor får ofta tillgång till de bästa foderdelarna vid utfordringen. Lågrangade kor tvingas äta senare och får ofta i sig mer av det ratade fodret, vilket kan påverka både näringsintag och hälsa och därmed produktionen.
Stress och hälsa
En studie av Hetti Arachchige, et al. från 2014 visar att kor blir lugnare när de får mer plats vid foderbordet. Hjärtat slår långsammare, särskilt hos högrangade kor. Lågrangade kor visar dock tecken på fortsatt stress oavsett platsbredd, vilket tyder på att närhet till högrangade djur i sig är stressande.
Stress och trängsel påverkar också fertilitet och risker för vissa sjukdomar. Sinkor och nykalvade kor är särskilt känsliga. Färre ätplater per ko kring kalvning har kopplats till högre förekomst av till exempel subklinisk ketos och livmoderinflammation.
Rekommendationer för god djurvälfärd och produktion
För att främja god hälsa och hög avkastning bör foderkonkurrens minimeras. En studie av DeVrites, et al. från 2004 visade att när ätplatsen per ko ökade från 0,5 till 1 meter:
- Minskar aggressiva interaktioner mellan kor med över 50%
- Ökar tiden korna äter, särskilt efter utfodring
- Förbättras ättempot och idisslingsmönster
- Minskar risken för mastit genom att kor inte behöver välja mellan att lägga sig efter mjölkning eller stå och vänta på sin tur vid foderbordet
Praktiska tips:
- Ge minst 76 cm foderplats per ko, särskilt för sinkor och nykalvade
- Undvik grupper med fler än två liggradsrader per foderbord, då det begränsar tillgången till foder
- Se till att det alltid finns gott om foder av lämplig kvalité på foderbordet
- Sänk beläggningen i gruppen. En studie från Kaufman, et al. från 2016 visade att 5 % ökad beläggning veckan före kalvning gav 10 % högre risk för ketos.
Referenser:
DeVries, T. (2018) Feeding behaviour, feed space, and bunk design and management for adult dairy cattle. Vet Clin Food Anim. https://doi.org/10.1016/j.cvfa.2018.10.003
Hetti Arachchige AD, Fisher AD, Wales WJ, et al. (2014). Space allowance and barriers influence cow competition for mixed rations fed on a feed-pad between bouts of grazing. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.2013-7553
DeVries TJ, von Keyserlingk MAG, Weary DM. (2004). Effect of feeding space on the inter-cow distance, aggression and feeding behavior of free-stall housed lactating dairy cows. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(04)73293-2
Kaufman EI, Leblanc SJ, McBride BW, et al. (2016). Association of rumination time with subclinical ketosis in transition dairy cows. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.2015-10509
