Arbetstidsåtgång i dikalvsproduktion
I tidseffektiva företag med dikor kännetecknas ofta mekaniserad ströhantering, kort kalvningsperiod och större besättning. Samtidigt läggs den största delen av arbetstiden under året på tillsyn av betesdjur och stängsling.
Betet tar mycket tid
Under betesperioden tar tillsyn och stängsling mest tid per dag. I genomsnitt minskar arbetstiden per ko när besättningen blir större, men just under betet finns inget tydligt samband. Orsaken är sannolikt att betesperiodens arbetsåtgång främst styrs av arronderingen – hur många och hur spridda betesmarkerna är – snarare än av besättningens storlek. För företag med större, mer samlade beten finns däremot ofta potential att effektivisera även under betesperioden.
Figur 1. Arbetstidsåtgång per diko och år inklusive rekryteringsdjur i olika besättningsstorlekar för 49 företag i södra Sverige. De gårdar som avviker mest från regressionslinjen är markerade i grön färg (under linjen, minst arbetstid) och röd färg (över linjen, mest arbetstid).
Stor spridning
I en studie från SLU var arbetstidsåtgången i median 17 timmar per ko och år inklusive rekryteringsdjur när åtta olika arbetsmoment tidsregistrerades (utfodring, tillsyn på stall, utgödsling, administration, ströarbete, tillsyn på bete, översyn av stängsel samt underhåll av byggnad och maskin) under ett år hos 49 företag med dikor i södra Sverige. Dessa 49 företag hade mellan 20 och 280 dikor i lösdrift. Spridning av arbetstid mellan besättningsstorlekar var stor (8 – 41 timmar) men även inom besättningsstorlek var det stora variationer, vilket visas i figur 1. Figuren visar även att mindre besättningar kan vara lika tidseffektiva som större. Förutom besättningsstorlek var mekanisering av ströhantering en gynnsam faktor för att minska arbetstiden. Vid jämförelse mellan gårdar som hade färre än 100 dikor, med hög arbetstidsåtgång per ko (medel 35 timmar) och gårdar med låg arbetstidsåtgång (medel 13 timmar) jobbade de med låg arbetstidsåtgång utanför gården i större utsträckning jämfört med gårdar med hög arbetstidsåtgång. Skillnader fanns även i kortare kalvningsperiod (61 dagar jämfört med 121 dagar) samt fler grupper på bete men enbart 4 km till betesfållan för gårdar med lägre arbetstidsåtgång. Gårdar med högre arbetstid per ko hade visserligen färre grupper med djur på bete men hade längre avstånd, 7 km, till beteshagen. Under stallperioden, innan kalvning, var det utfodringen som tog mest tid oavsett besättningsstorlek. Under kalvningsperioden lades mest tid på tillsyn av djur, följt av utfodring och utgödsling (figur 2).
Mindre besättningar kan vara tidseffektiva
Även om större besättningar med dikor har lägre arbetstidsåtgång än mindre besättningar, finns det mindre besättningar som är lika tidseffektiva som de större. När optimum för besättningsstorlek är nådd kan strukturella förändringar såsom förbättrad logistik eller mekanisering vara bättre än fler kor för att sänka arbetstiden. Denna strukturella skillnad blev tydlig vid jämförelse av företag med <100 kor som hade lägst respektive högst arbetstidsåtgång, där de med lägst arbetstidsåtgång hade i medel ett stall medan den andra gruppen hade flera stallar. Att arbetstidsåtgången per diko inte minskar lika mycket i större besättningar i studien kan vara orsakad av att större besättningar ofta har fler stallar. Då det inte fanns något samband mellan antal stall och arbetstidsåtgång har troligen storleksfördelarna som kommer med fler kor motverkat detta samband.
Hur mycket tid tar en diko i de olika perioderna; kalvningsperiod, betesperiod och stallperiod?
Tabellerna nedan visar hur många minuter per dag en diko med rekrytering tar att sköta i olika besättningsstorlekar under de olika perioderna kalvningsperiod, betesperiod och perioden på stall innan kalvning. Data är insamlat på 49 gårdar med dikalvsproduktion i en sydsvensk studie från SLU.
Tabell 1. Minuter per diko, inklusive rekryteringsdjur, under kalvningsperioden i tre olika besättningskategorier (20 – 50 kor, 51 – 100 kor samt >100 kor) i åtta olika arbetsmoment. Spannet inom besättningsstorlek visar lägsta och högsta uppmätta tid i en sydsvensk studie på 49 gårdar med dikalvsproduktion
| Besättningsstorlek, antal kor | 20 – 50 | 51 – 100 | >100 |
|---|---|---|---|
| Utfodring | 0,44 – 1,50 | 0,32 – 1,01 | 0,36 – 0,83 |
| Utgödsling | 0,12 – 1,18 | 0,14 – 0,73 | 0,05 – 0,42 |
| Strö | 0,12 – 0,93 | 0,30 – 0,98 | 0,11 – 0,24 |
| Tillsyn på stall | 0,90 – 1,66 | 0,46 – 1,28 | 0,47 – 1,30 |
| Tillsyn på bete | 0,00 – 0,00 | 0,00 – 0,00 | 0,00 – 0,04 |
| Stängsel | 0,00 – 0,03 | 0,00 – 0,34 | 0,00 – 0,13 |
| Administration | 0,11 – 0,25 | 0,11 – 0,25 | 0,10 – 0,30 |
| Underhåll | 0,00 – 0,00 | 0,00 – 0,01 | 0,00 – 0,06 |
| Total tid | 3,28 – 5,26 | 2,09 – 3,99 | 1,77 – 3,07 |
Tabell 2. Minuter per diko, inklusive rekryteringsdjur, under betesperioden i tre olika besättningskategorier (20 – 50 kor, 51 – 100 kor samt >100 kor) i åtta olika arbetsmoment. Spannet inom besättningsstorlek visar lägsta och högsta uppmätta tid i en sydsvensk studie på 49 gårdar med dikalvsproduktion
| Besättningsstorlek, antal kor | 20 – 50 | 51 – 100 | >100 |
|---|---|---|---|
| Utfodring | 0,06 – 0,34 | 0,07 – 0,25 | 0,03 – 0,14 |
| Utgödsling | 0,44 – 1,00 | 0,29 – 0,51 | 0,23 – 0,41 |
| Strö | 0,00 – 0,01 | 0,02 – 0,11 | 0,00 – 0,02 |
| Tillsyn på stall | 0,00 – 0,18 | 0,02 – 0,22 | 0,01 – 0,30 |
| Tillsyn på bete | 1,33 – 2,10 | 1,17 – 1,75 | 0,81 – 1,35 |
| Stängsel | 0,17 – 0,90 | 0,25 – 0,97 | 0,11 – 0,36 |
| Administration | 0,05 – 0,38 | 0,11 – 0,27 | 0,08 – 0,14 |
| Underhåll | 0,00 – 0,02 | 0,00 – 0,23 | 0,00 – 0,27 |
| Total tid | 2,63 – 4,38 | 2,23 – 4,32 | 1,57 – 2,50 |
Tabell 3. Minuter per diko, inklusive rekryteringsdjur, under stallperioden (dräktig på stall) i tre olika besättningskategorier (20 – 50 kor, 51 – 100 kor samt >100 kor) i åtta olika arbetsmoment. Spannet inom besättningsstorlek visar lägsta och högsta uppmätta tid i en sydsvensk studie på 49 gårdar med dikalvsproduktion
| Besättningsstorlek, antal kor | 20 – 50 | 51 – 100 | >100 |
|---|---|---|---|
| Utfodring | 0,45 – 1,33 | 0,41 – 1,00 | 0,33 – 0,83 |
| Utgödsling | 0,17 – 0,98 | 0,16 – 0,45 | 0,04 – 0,41 |
| Strö | 0,07 – 0,51 | 0,20 – 0,63 | 0,14 – 0,23 |
| Tillsyn på stall | 0,27 – 0,71 | 0,17 – 0,51 | 0,13 – 0,35 |
| Tillsyn på bete | 0,00 – 0,04 | 0,00 – 0,01 | 0,00 – 0,00 |
| Stängsel | 0,00 – 0,02 | 0,00 – 0,13 | 0,00 – 0,12 |
| Administration | 0,06 – 0,22 | 0,10 – 0,22 | 0,07 – 0,13 |
| Underhåll | 0,00 – 0,27 | 0,00 – 0,22 | 0,00 – 0,05 |
| Total tid | 1,85 – 4,78 | 1,75 – 2,89 | 1,23 – 1,69 |
Definition av de åtta kategorier som tidregistrerades i studien
1. Utfodring
Från gårdsplanen när traktorn startas för ändamålet, om foder längre bort gäller från gårdsplan. Avslutas när arbetet är klart.
2. Utgödsling
Från början av utgödsling/städning, tills arbetet är avslutat. Städning inkluderar t.ex. rengöring av vattenkoppar, tvätt av ladugård, sopning av foderbord.
3. Strö
Startar när strö hämts från gårdslager, om längre bort gäller från gårdsplan. Avslutas när arbetet är klart.
4. Tillsyn på stall
Från början av tillsynen tills den är avslutad. Tillsyn innefattar även hantering av djur vid t.ex. märkning, kalvning, sjukdom, avlusning.
5. Tillsyn på bete
Från att man åker hemifrån tills man kommit hem igen. Innefattar även byte av fålla, tillsyn av vatten och mineraler.
6. Stängsel
Titta över och laga stängsel, bara befintliga stängsel, inte ny-stängsling. Från att man plockar fram grejer och åker hemifrån tills man kommer hem igen.
7. Administration, papper, kunskapsutveckling och anställda
Administration innefattar även kunskapsutveckling t.ex. studiebesök eller kurs och startar då man är på plats och avslutas när det är dags att åka hem.
8. Underhåll
Underhåll av byggnader och maskiner som är kopplade till djuren. Från att man hämtar material tills man har plockat ihop.
Texten är skriven av Kristina Holmström och text och bilder har tagits fram i samarbete med Hushållningssällskapet och SLU.
Mer att läsa: https://doi.org/10.1080/09064702.2023.2245400
