Öka lönsamheten med koll på nyckeltal – erfarenheter från Bramstorps gård
Att ha koll på nyckeltal är avgörande för att driva en lönsam nötköttsproduktion. Det handlar inte bara om att räkna – det handlar om att förstå vilka faktorer som styr ekonomin och hur små förändringar kan ge stora effekter. På Alnarps Nötköttsdag 2025 delade Anett Seeman från Gård & Djurhälsan och nötköttsproducenten Karin Olsson med sig av konkreta exempel från Bramstorps gård i Tingsryd.
Varför nyckeltal är viktiga
Nyckeltal ger en tydlig bild av produktionen och hjälper dig att fatta rätt beslut. För dikor är några centrala mått:
- Antal kalvar per betäckt ko
- Avvänjningsvikt och ålder
- Kalvningsintervall och hållbarhet
- Foderåtgång
För ungnöt är det slaktvikt, slaktålder, tillväxt, formklass och fettgrupp som styr intäkterna. Utmaningen är att samla in data – men börja med det du har och jämför mellan år.
Exempel från Bramstorps gård
Karin Olsson driver tillsammans med Niklas Rungegård Bramstorps gård med 150 dikor och cirka 500 slaktade djur per år. När de startade 2012 hade de få referenser, men idag är kalkyler och nyckeltal en självklar del av verksamheten.
- Varför? För att övertyga banken, följa upp produktionen, utveckla företaget – och för att det är roligt.
- Tips: Använd kalkylplattformen för nöt på Gård & Djurhälsans hemsida. Där finns mallar och guider. Kalkylplattform Nöt - Gård & Djurhälsan
En bra tjur kan ge 200 000 kr extra
Karin visade hur valet av tjur påverkar lönsamheten:
- En tjur som ger kalvar med 30 kg högre slaktvikt kan ge 1 000 kronor mer per djur.
- På 200 kalvar blir det 200 000 kronor extra – även om tjuren kostar 10 000–30 000 kronor mer vid inköp.
- Slutsats: Räkna på effekten, inte bara inköpspriset.
Fler kor ger inte alltid mer pengar
En vanlig fråga är om det lönar sig att öka antalet kor i befintlig byggnad. Karin räknade på att gå från 120 till 180 kor:
- Intäktsökning: ca 490 000 kronor.
- Ökade kostnader: ca 720 000 kronor.
Resultat: –230 000 kronor.
Att pressa in fler djur gav sämre produktionsresultat och högre kostnader. Däremot kan ett nytt stall vara lönsamt – om arealen räcker.
Ungnöt – räkna på detaljerna
För ungnötsuppfödning är det viktigt att veta:
- Vad kan jag betala för kalven?
- Vad kostar fodret?
- Vilken slaktvikt och ålder ger bäst ekonomi?
Även om du inte väger och mäter så är det ganska lätt att hitta vissa uppgifter. Till exempel kan man titta på insättningsålder (faktura/cdb), slaktålder och slaktvikt (från slakten). Eurokursen får man från Jordbruksverket. Karin räknar på foderåtgången över året och slår ut kostnaden per djur. Spannmålspriser och grovfoder varierar – här finns en ny chans varje år att påverka kostnaden.
Sjukdomar kostar – räkna på förebyggande
RS-virus drabbade Bramstorps gård och kostade:
- 2 % ökad dödlighet (427 kronor)
- 30 % av tjurarna behandlade (150 konorr)
- 1 månads tappad tillväxt (900 kronor)
Totalt: 1 477 kronor per djur. På 450 tjurar blir det stora pengar. Karin vaccinerar idag alla djur – en billig försäkring mot stora förluster.
Karin Olssons råd
- Gör en grundkalkyl – då kan du snabbt räkna på förändringar.
- Identifiera vilka parametrar som styr din lönsamhet mest.
- Se över varje krona – foderkostnaden är rörlig, byggkostnaden är fast.
- Investera i utrustning som sparar tid, till exempel fodermixer.
- Andra delar inte gärna med sig av sina nyckeltal, kanske är de bara de bästa som gör det, men ge inte upp hoppet. Man är inte sämst i klassen och tänk att du har potential att utvecklas!
Vill du börja räkna?
Besök Kalkylplattform Nöt - Gård & Djurhälsan
Informationen inhämtades under Alnarps Nötköttsdag 20251204