Sintidsbehandling med antibiotika
Sintidsbehandling med långtidsverkande antibiotika i juvret kan vara en del i juverhälsoarbetet för att minska antalet kor med smittsamma juverinfektioner och minska risken att friska kor smittas. Här hittar du information om hur korna som behandlas kan väljas ut och vad man ska tänka på vid behandling, som kan lägga grund för att ta fram besättningsspecifika rutiner.
Med sinläggning avses den period i slutet av laktationen då man förbereder kon innan hon går i sin, alltså innan man helt slutar att mjölka kon. Denna period är viktig för juverhälsan eftersom risken för juverinfektion och efterföljande mastit ökar. Dessa infektioner kan ibland finnas kvar i juvret under hela sinperioden och leda till klinisk mastit vid/strax efter kalvning då immunförsvaret är extra nedsatt. En viktig riskfaktor är hög mjölkproduktion innan sinläggning varför sinläggningsrutiner som minskar produktionen är viktiga.
Som avslutning på sinläggningsperioden kan det vara aktuellt att behandla vissa kor som har subklinisk mastit med långtidsverkande antibiotika i juvret. Detta görs för att minska antalet kor med smittsamma juverinfektioner i besättningen och kan minska risken att friska kor smittas.
Hur görs behandlingen
Sintidsbehandling med antibiotika går till som så att långtidsverkande antibiotika, som finns i så kallade juvertuber, sprutas upp i juvret via spenkanalen efter noggrann rengöring av spenspetsen efter sista mjölkningen i samband med sinläggning. Alla fyra juverdelar behandlas. Antibiotikan får sedan verka under sinperioden. Eftersom karenstiden är lång måste det vara minst 6 veckor till kalvning när behandlingen görs. Vid behov kan behandling med korttidsverkande antibiotika i 3-5 dagar övervägas om tiden till kalvning är alltför kort.
Vilka kor ska behandlas
I Sverige tillämpar vi selektiv sintidsterapi. Det betyder att bara kor med god prognos för utläkning ska behandlas, se figur. I många andra länder behandlas däremot alla kor rutinmässigt vid sinläggning (så kallad blanket therapy), sjuka som friska, men detta är endast tillåtet i undantagsfall i Sverige. Flera av dessa länder har dock på senare år börjat gå över till selektiv sintidsbehandling.
Vad säger riktlinjerna?
Behandling sätts in efter fynd av grampositiva, penicillinkänsliga bakterier hos den enskilda kon eller baserat på kännedom om vilka bakterier som är vanligt förekommande i besättningen vid sinläggning. Sannolikheten för utläkning sjunker med ökande laktationsnummer, ökande nivå på celltalet före sinläggning och med ökat antal månader celltalet varit förhöjt. Värdering av prognos, och därigenom beslut om behandling, för den enskilda kon bör göras utifrån dessa parametrar samt odlingssvar. Juverhälsoklass baserad på de tre senaste provmjölkningsresultaten innan sinläggning och laktationsnummer kan användas som vägledning för att bedöma sannolikheten för att kon har en subklinisk mastit och för prognos vid behandling.
Djurägaren ska följa upp effekten av behandlingen vid kalvning och under kommande laktation, och kontakta veterinär vid behov av rådgivning.
Källa: Sveriges veterinärförbunds riktlinjer för antibiotikaanvändning till nötkreatur, 2025
Besättningar som inte har tillgång till provmjölkningsresultat kan få vägledning genom CMT-test (California mastitis test), se figur nedan.
Att tänka på vid behandling
Det är mycket viktigt att hygienen är god i samband med behandlingen eftersom det annars finns risk att man för in föroreningsbakterier i juvret. Eftersom den antibiotika som finns i juvertuberna främst är effektiv mot penicillinkänsliga stafylokocker och streptokocker kan andra bakterier som kommer in i juvret orsaka juverinfektion och mastit. Det är också viktigt att vara försiktig vid behandlingen så att inte vävnaden i spenkanalen skadas.
Sintidsbehandling har ingen effekt på nyinfektioner runt kalvning varför det är viktigt att kontrollera juverhälsan efter kalvning till exempel genom CMT-undersökning och celltalsmätning så man placerar kon rätt i mjölkningsordningen. Om CMT eller celltalet är förhöjt bör mjölkprov tas för bakteriologisk undersökning.
Ur resistenssynpunkt är sintidsbehandling med antibiotika att föredra framför laktationsbehandling. Det beror främst på två saker. Det sinlagda juvret är ett slutet rum och ingen antibiotika kommer ut via mjölken till kalvar eller ut i miljön. Svenska studier har visat att kalvar som får råmjölk från sintidsbehandlade kor inte har fler antibiotikaresistenta tarmbakterier än andra kalvar. Dessutom är det bara juvret som behandlas vid sintidsbehandling till skillnad mot vid en intramuskulär behandling då hela kon, och hela dess normalflora i tarmen och på huden, behandlas.
Råmjölk från kor som antibiotikabehandlats vid sinläggning kan ges till kalvar.
Lagstiftning vid förskrivning
Förskrivning av läkemedel och antibiotika regleras i lagstiftning (SJVFS 2023:21), läs mer här. Det finns inte längre specifika bestämmelser i lagstiftning kring sintidsbehandling.
Tillbaka till översiktssidan om ”Behandling av mastit”
Läs mer
Sintidsbehandling med spenförslutare
Förebyggande av juverinflammation – sinläggning
Förebyggande av juverinflammation – sinperiod
Antibiotika till nötkreatur och får – behandlingsrekommendation från Läkemedelsverket
Sveriges veterinärförbunds riktlinjer för antibiotikaanvändning till nötkreatur
McCubbin med flera. 2022. Invited review: Selective use of antimicrobials in dairy cattle at drying-off. Journal of Dairy Science. https://doi.org/10.3168/jds.2021-21455.
Persson Waller med flera. 2021. Herd Routines and Veterinary Advice Related to Dry-Cow Therapy and Treatment with Internal Teat Sealants in Dairy Cows. Animals https://www.mdpi.com/2076-2615/11/12/3411
Rekommendationerna baseras bland annat på en enkätundersökning till mjölkproducenter, veterinärer och produktionsrådgivare om rutiner och rådgivning för sinläggning, sintidsbehandling och sinperiod som gjordes i slutet av 2019.
En föreläsning som berättar om projektet och rekommendationerna hittar du via denna länk: Goda rutiner för sinläggning och sinperiod.
Juverportalen i samarbete med
