Vaccination mot mastit?

Publicerad: 2026-10-16

Rapport

Version: Samtliga

Författare: Thomas Manske, Boehringer Ingelheim AH och Manskes Läk & Lär

Kontakt: Elin Gertzell

Skriv ut

Elin Gertzell

Ämnesansvarig mjölkproduktion

elin.gertzell@ri.se 010 516 57 74

Vaccination av nötkreatur mot exempelvis luftvägssjukdomar och diarré har blivit allt vanligare i svenska besättningar. Även mot bakterier som orsakar mastit vaccineras allt mer. Hur ska man resonera runt detta, att vaccinera kor mot juverbakterier?

Närbild på ett juver — Bild: Lars Angantyr

Sammanfattningsvis

Mastit är en multifaktoriell, bakteriell infektion som inte alla kor svarar lika på. De kliniska symptomen är ett resultat av ett samspel mellan bakterier och immunförsvar; snabbheten i det senare är av avgörande betydelse.

De vaccin som finns tillgängliga idag förebygger inte mastit – men de kan lindra symptom och förkorta infektionsförlopp. Vaccination är en förebyggande åtgärd – befintliga infektioner botas inte, även om sjukdomsförlopp i vissa fall kan förkortas. Därmed kan det ta lång tid (månader? år?) innan man ser en positiv effekt i besättningar med celltalsproblem relaterade till S. aureus - medan resultatet kan vara både snabbare och tydligare i besättningar med allvarliga kolimastiter. Som med allt förebyggande arbete kräver vaccination en förväntningsavstämning och effekten måste utvärderas noggrant och databaserat.

Vaccin är därmed inte en silver bullet som löser alla juverhälsoproblem – men det kan vara ett utmärkt verktyg bland andra i det förebyggande arbetet!

Rätt förväntningar centralt – när kan vaccination vara relevant?

Generellt sett gäller att vaccination är

specifikt riktad mot en viss bakterie;
förebyggande (inte behandlande), samt

medförande ett tidsbegränsat skydd och måste därför upprepas med visst intervall för att ge ett gott, långvarigt skydd.

I diskussionen kring huruvida man ska vaccinera mot juverbakterier eller inte, är det av största betydelse att ha en öppen förväntningsavstämning – utan en sådan är risken stor för besvikelse. När kan det då vara aktuellt att vaccinera?

Besättningar kan delas in i fyra kategorier med avseende på juverhälsan: höga respektive låga celltal (till exempel över eller under 200 000 celler per ml), samt hög respektive låg förekomst av klinisk mastit (till exempel över eller under två procent per månad). Med det som utgångspunkt kan man resonera så här:

Lågt celltal och hög förekomst av klinisk mastit

Hur hög andel av korna med mastit är allvarligt sjuka (feber, nedsatt allmäntillstånd, foderintag, etcetera)?
Genomför bakteriell undersökning av samtliga mastiter
--> Vaccinera vid hög förekomst av allvarlig kolimastit. Det kommer fortfarande att komma nya kolimastiter men symptomen kommer inte vara lika allvarliga.

Högt celltal och låg förekomst av klinisk mastit

Hur hög är andelen kroniska infektioner?
Hur hög är andelen nyinfektioner?
Bakteriell undersökning av kor med högt celltal (men inte av kor med fler än fyra provmjölkningar med höga världen, dessa kor är förtappade kroniker)
--> Vaccin har begränsad effekt på kroniska infektioner, bara på nya, därför kan man inte förvänta sig ett snabbt resultat av vaccination

Lågt celltal och låg förekomst klinisk mastit

Hur hög är andelen subkliniska nyinfektioner?
Vilka är styrkorna och de potentiella svagheterna i juverhälsoarbetet?
Skydda dessa besättningar och deras djur – gärna med vaccination!
--> I synnerhet besättningar med extern rekrytering bör vaccineras

Högt celltal och hög förekomst av klinisk mastit

I dessa besättningar finns det annat att göra än att fundera på vaccination. Läs mer om förebyggande mot mastit här.

Vad kostar mastit-vaccin?

I Sverige finns två vaccin mot E.coli och S.aureus tillgängliga, STARTVAC och Lenzelta. Här har vi gjort ett exempel på vad det skulle kunna kosta, men tänk på att priser varierar mellan apotek och tidsåtgången kan variera stort. Uträkningen baseras på prisuppgift för Lenzelta från Djurfarmacia i augusti 2026 (2 445 kronor för 25 doser) och den registrerade doseringen med totalt två doser per ko och dräktighet.

Kostnad per ko och år:
2 445 kronor / 25 = 98 kronor per dos
98 kronor * 2 doser = 196 kronor per ko och år

I en exempelbesättning med 125 årskor med vardera en kalvning per år blir då totalkostnaden:
196 x 125 = ungefär 24 500 kronor per år

Arbetet att vaccinera korna uppskattas till 1 timme per flaska, eller 25 djur (per dos). Det innebär totalt:
(125 kor / 25 doser per flaska) x 2 doser per djur = 10 timmars arbete
Kostnaden för arbetet vid vaccinationen kan därför uppskattas till
10 timmars x 300 kronor per timme = 3 000 kronor per år

Den totala kostnaden för vaccinationen uppskattas då till ungefär 27 500 kr per år för exempelbesättningen.
(196 kronor per ko för vaccin x 125 kor) + 3 000 kronor för arbete per år.

Som jämförelse kan en ko som dör i tidig laktation, innebära ett inkomstbortfall på över 60 000 kronor (läs mer här).

Vaccination mot E. coli

Det kan låta lite märkligt (astronauter rundade ju nyligen månen!), men vi vet faktiskt inte hur vaccin egentligen fungerar – i vart fall inte fullt ut. Det vi vet, är att när vi vaccinerar kor mot mastitbakterier, så önskar vi få färre mastiter och att dessa ska medföra lindrigare symptom (inte minst minskad dödlighet), således färre nyinfektioner, samt snabbare och mer långvarigt tillfrisknande vid infektion. Det mest väletablerade juvervaccinet är mot E. coli, och bygger på en bakteriestam (J5) som inte bara ger ökad motståndskraft mot alla andra E. coli-stammar (det finns många), utan också mot koliliknande bakterier, såsom Klebsiella – vilket ju är smart!

Brittiska forskare har utvärderat ett vaccin med en J5-komponent i sju besättningar med hög förekomst av kolimastit. Korna i dessa besättningar lottades till att antingen inte vaccineras, att vaccineras programenligt (45 dagar och 10 dagar före kalvning samt 52 dagar efter) eller efter ett rullande schema, där alla djuren i besättningen vaccinerades samtidigt med 90 dagars intervall. Forskarna kunde inte visa någon signifikant skillnad i förekomst av mastit mellan grupperna.Däremot var förekomsten av allvarlig mastit lägre bland vaccinerade kor och mängden producerad mjölk under de första 120 dagarna efter kalvning också högre. Statistisk signifikans nåddes dock bara för den grupp som vaccinerats programenligt. Det visades också att kor som vaccinerats programenligt hade lägre risk för utslagning under tidig laktation.

Vaccination mot S. aureus

Vaccin mot Staphylococcus aureus riktar sig dels mot den kapsel som många bakteriestammar omger sig med, dels mot den biofilm som endast produceras av vissa bakteriestammar. Beroende på att S. aureus-infektioner ofta är smygande, kroniska och med relativt lindriga symptom (eller inga alls), blir förväntningarna på resultatet av vaccination ett annat. Här handlar det mer om att minska smittspridningen än att lindra symptom. Forskare utvärderade ett vaccin mot S. aureus som finns på marknaden i två besättningar med celltalsproblem och en historik av aureus-problem. Hälften av korna i dessa besättningar vaccinerades enligt det program som angavs ovan, hälften utgjorde ovaccinerade kontroller.

Andelen djur med aureus-infektioner ökade under laktationens gång i båda grupperna, men mer bland de ovaccinerade. Vid närmare analys framkom att vaccinationen förkortade infektionsförloppen och ökade det bakteriella tillfrisknandet, vilket minskade smittspridningen. Du som minns Anders Tegnell och hans redovisningar av coronapandemins härjningar, kanske också minns hans utläggningar om reproduktionstalet ”R” (när R är lägre än 1, kommer smittan i en grupp att avklinga, om den är över 1 så ökar istället antalet smittade individer över tid). I studien var R =1,7 bland kontrollerna och 0,9 bland de vaccinerade (även om spridningen inom denna grupp var så stor att R inte var signifikant skiljd från 1). Den skyddande effekten varierade också mellan olika åldrar på djuren och olika mellan de två besättningarna. I båda besättningarna kvarstod smittan under försökets gång, vilket visar att det inte räcker med vaccination för att skydda djuren.