Fika med Piggfor - djupdykning i råvaror

Spannmål

Foder till grisar består till 70 – 90 procent av spannmål. Grisen är duktig på att omvandla den spannmål som inte används till humankonsumtion och därmed får grisen en cirkulär funktion. Grisen kan även omvandla spannmålsbiprodukter som vetekli, havrekli och vetefodermjöl. Spannmål är en energiråvara i fodret men det innehåller även protein och aminosyror. Det är viktigt att ha koll på proteinhalten i spannmålen om foderföretag ska optimera fodret med koncentrat eller premixlösning (länk till ”Fika med Piggfor – olika sorters foder). Att analysera av alla partier av spannmålen som används på gården ökar chanserna att foderföretagen kan optimera fodret som ger den effekt som önskas.

• Vete är den största grödan som odlas i Sverige och största spannmålsråvaran till gris. Vete är lite svagare när det gäller kvalitet av aminosyror, men idag går det att kompensera för detta med proteinråvaror eller rena aminosyror.
• Korn är det enda spannmålsslag som fungerar som ensam spannmålsråva i foder. Detta för att det innehåller rätt proportioner av fibrer och aminosyror.
• Havre innehåller mycket fibrer samt omättat fett av bra kvalitet. Nackdelen med havre är att det kan innehålla för mycket fibrer och att det finns risker för dålig hygienisk kvalité med mögel och mykotoxiner.
• Rågvete, kallas ibland för triticale, odlas enbart för foder och passar bra i växtodlingen.
• Råg hade tidigare rykte om att det smakade illa. Förr fanns det en risk att det förekom mjöldryga, en svamp som producerar gift, i rågen, vilket var orsaken till att det inte var smakligt. Idag smakar rågen bra och det ses en ökad användning av råg som grisfoder. Kan bilda skum i blötfoderanläggningar när fodret blandas.

Protein och aminosyror

• Sojamjöl är den vanligaste proteinråvaran till grisar i hela världen och är en biprodukt från framställning av olja. I Sverige används soja som är GMO-fri. Soja innehåller ungefär 46 procent råprotein och har en bra aminosyraprofil.
• Åkerböna är den proteinråvara som är bäst lämpad för odling i svenska förhållanden. Har i stort sett samma aminosyraprofil som sojan men proteinhalten är inte lika hög. I jämförelse med ärtor ger åkerbönor en högre proteinskörd per hektar och därmed högre proteinhalt.
• Rapsmjöl är en biprodukt från framställning av olja.
• Solrosmjöl är kusin med raps och soja. Har en bra aminosyraprofil, likt rapsens.
• Ärtor har en lite högre stärkelsehalt än i åkerbönan.
• Majsgluten passar bra till känsligare djurkategorier som smågrisar. Soja- och rapsmjöl kan vara tuffa för magen för dessa djur. Smågrisar har ett större behov av aminosyror vilket innebär att de behöver mer koncentrerade produkter. Då passar majsgluten som har nästan 80 procent råprotein samt potatisprotein med bra proteinkvalitet.
• Rena aminosyror säljs som pulver, till exempel lysin. 
   

Vitaminer, mineraler och spårämnen

•    Natrium finns i vanligt salt 
•    Fosfor finns i till exempel raps och spannmål och tillsätts också via monocalciumfosfat
•    Vitaminer tillsätts i ren form och finns att köpa