Avvänjning- Introduktion
Avvänjning är en avgörande process i grisproduktionen som påverkar smågrisarnas hälsa, överlevnad och tillväxt. En väl genomförd avvänjning resulterar i robusta och friska grisar med god produktivitet, vilket i sin tur har en inverkan på lönsamheten.
Förberedelserna inför avvänjningen startar redan under sin- och digivningsperioden, där bland annat suggans kondition, hantering av smågrisarna och dess utfodring spelar en central roll. En hög födelse- och avvänjningsvikt minskar risken för avvänjningsdiarré och lägger grunden till en god tillväxt under uppfödningen.
Under avvänjningen är en jämn gruppindelning, anpassad stallmiljö och rätt temperatur viktiga faktorer för att minimera stress och smittspridning. Utfodringen och vattentillgången måste vara optimerad för att säkerställa ett högt foderintag och en smidig övergång från suggans mjölk till spannmålsbaserat foder.
Avvänjningsdiarré är en vanligt förekommande utmaning som kan leda till minskad tillväxt och ökad dödlighet, men genom förebyggande åtgärder som korrekt utfodring, hygien och temperatur kan problemen minimeras. Vid utbrott av avvänjningsdiarré används bland annat olika foderstrategier tillsammans med ett säkrat vätskeintag.
Svenska lagkrav reglerar att avvänjning får ske tidigast vid 28 dagar, men besättningar som uppfyller särskilda villkor kan vänja av smågrisarna upp till sju dagar tidigare. Utredning visar på att uppfyllnad av dessa krav visar positiva effekter på produktiviteten.
Genom att förstå och tillämpa bästa praxis för avvänjning kan grisföretagare förbättra djurhälsan, optimera produktionsresultaten och öka lönsamheten i besättningen.
