Grovfoder och dess utfodring till får och lamm – vad vet vi idag?

I rapporten finns en hel del kunskap som är relevant för får- och lammproducenter. Som att mängden grovfoder fåren kan äta är beroende av hur tidigt vallen skördats. Tidig skörd ger ett grovfoder med lägre halt fibrer, som fåren kan äta mer av. Får äter selektivt så de kan sortera ut näringsrika växtdelar i grovfodret. De fiberrika stråna blir foderspill. Tackor har ett mycket varierande näringsbehov över året. De behöver därför rätt grovfoder vid rätt tidpunkt för att hålla ett lagom hull och ha tillräckligt med mjölk till lammen. Detta gynnar också lammens tillväxt efter avvänjning. 

Rapporten har också identifierat några viktiga kunskapsluckor där forskningen ännu inte gett tydliga svar. Pågående klimatförändringar påverkar vallväxterna som odlas idag och frågan är hur odlingssäkra de är för att möta ett framtida klimat. Lantbrukaren kan behöva odla andra grovfoderväxter som bättre klarar blöta och torka. Det behövs mer kunskap om användbara foderstater och praktiska metoder för att öka fårens grovfoderintag. Men också om hur grovfodret påverkar smak, fett och köttets sammansättning. Mer kunskap skulle behövas om optimal hantering av rundbalar från vallskörd till utfodring. Det vore också intressant att undersöka om det skiljer mellan olika raser i hur effektivt fåren utnyttjar sitt grovfoder - en egenskap som lantbrukare efterfrågar i praktiskt avelsarbete.

Rapportens åtta huvudområden 

1. Får väljer sitt foder noggrant
2. Rätt grovfoder i rätt tid till dräktiga tackor
3. Rödklöver förbättrar aptiten men kan störa fruktsamheten
4. Får äter mer av tidigt skördad vall och producerar bättre
5. Utfodring av blandat foder, ensilage eller hö i praktiken
6. Får äter mer av hackat ensilage
7. Rundbalar, foderspill och fruset ensilage
8. Grovfodret påverkar fettsyrasammansättningen i mjölk och kött