Digital dermatit – förebygg och hantera ett kostsamt problem

Digital dermatit (DD), smittsamt klöveksem, är smärtsamt för kon och kostsamt för lantbrukaren. Växa har beräknat att ett fall kostar runt 2 326 kronor utifrån minskad avkastning och kostnad för behandling. 1 776–4 375 kronor beroende på om det kan hanteras på gården eller om det krävs akut besök av klövvårdare eller veterinär.

Det finns mycket bra kunskap kring hur DD kan hanteras och förebyggas. Här presenteras en introduktion till ämnet, och längst ner i artikeln hittar du länkar till fördjupande information.   

Smittskydd

Ungefär 60 procent av besättningarna i Sverige har DD. Om besättningen inte har DD är det därför viktigt att se till att inte få in problemet med inköpta djur. Säkrast är att inte köpa in djur alls. Om besättningen behöver köpa in djur, kontrollera i förväg om ursprungsbesättningen eller djuret har DD, framför allt via klövhälsostatistik från klövverkningar. 

Om besättningen har DD kan smittan hindras att smitta vidare genom bra smittskydd inom besättningen, som att smittade djur inte kommer i kontakt med grupper som inte är smittade, via direktkontakt, utrustning eller gödsel. 

Hygien

Torra och rena gångar minskar risken för DD. Detta beror på att bakterien inte överlever lika bra och för att risken minskar att huden kring klöven blir nedsatt av gödsel, fukt, bakterier och ammoniak. Hygienen kan förbättras till exempel genom:

• Extra manuella skrapningar,
• Att skrapor/skraplister byts eller köras oftare,
• Att kontrollera att urindräneringen fungerar,
• Att använda en gödselrobot eller
• Se över utfodringen om korna är lösa i magen. 

Se särskilt över ställen där kor står länge, som vid foderbordet eller samlingsfållor. Djupströbädd är positivt för både hygien närmast klöven och kokomforten. 

Kokomfort

Bättre kokomfort, att korna vill lägga sig i liggbåsen istället för att stå hel- eller halvvägs upp, minskar risken för DD. Det kan till exempel vara längre och bredare liggbås. Anledningen är dels att huden vid klövarna tillbringar mindre tid nära gödsel, fukt, bakterier och ammoniak, och dels att korna ligger mer och därmed vilar och avlastar klövarna. 

Klövbad

Klövbad med desinfektionsmedel kan användas regelbundet varje till var tredje vecka. Vid akuta problem kan klövbad med desinfektionsmeedel användas  två-tre gånger i veckan för att därefter fasas ut till de längre intervallerna. I Handbok för klövar, kapitel 9 finns mer information om hur det kan göras och vilka medel kan användas. 

Behandling

Akut DD behandlas genom tvätt och lokal behandling med bandagering av klöven. Behandlingen består oftast av antingen salicylsyra (pulver eller kräm) eller kelaterat koppar och zink. Bandaget får sitta i 3-5 dagar. I Handbok för klövar, kapitel 8 finns mer information om hur behandling och bandagering görs. Be gärna klövvårdare eller veterinär visa hur det görs om du är osäker. 

Bakgrund

Digital dermatit ses som ett sårigt  eksem i huden ovanför klövarna, oftast baktill vid ballarna. DD är smärtsamt men vart det är lokaliserat avgör hur kraftig hältan blir. DD kan också bli mer kroniskt och ser då oftast ut som en vårta eller som mycket kraftigt förtjockad hud. En mer långtgående konsekvens av DD är limax. DD är smittsamt och orsakas av en typ av bakterier (Treponema). Det krävs dock även andra faktorer för att det faktiskt ska bryta ut, som att klövens närmiljö är fuktig, med gödsel och ammoniak. Det verkar också finnas genetiska faktorer eftersom vissa kor aldrig får DD. Kons immunitet påverkar också och den är generellt sämre i början av laktationen och kan sättas ner av stress och utfodring. Det är betydligt vanligare med DD i lösdrift än i uppbundna besättningar.