Sök

Hur väl funkar gårdens rutiner kring sinläggning, sintidsbehandling och sinperiod för juverhälsan? Här hittar du förslag på hur du kan följa upp juverhälsan. 

Stress kan påverka djurens immunförsvar negativt och därmed göra dem mer känsliga för infektioner. Risken är extra stor runt kalvning då den dräktiga och nykalvade kvigan/kon utsätts för många stressfaktorer. Detta kan innebära en ökad risk för juverinfektion och mastit. Korna kan dock bli stressade även under andra perioder under laktationscykeln till exempel på grund av överbeläggning i ligg- och ätavdelningar

Inköp av djur innebär alltid en risk för introduktion av smittsamma sjukdomar till besättningen. När det gäller mastit är risken att få in de smittsamma juverbakterierna Streptococcus agalactiae, Stapylococcus aureus och Mycoplasma bovis viktigast. Risken är större om man köper in kor jämfört med kvigor eftersom kor oftare har juverinfektion än kvigor. 

Vaccin som skydd mot mastit har länge varit ett forskningsområde. I dagsläget finns två vacciner tillgängliga i Sverige, men effekten under svenska förhållanden är inte helt klarlagd.

Ett systematiskt arbetssätt behövs vid juverhälsoarbete i mjölkbesättningar. Övervakning av nyckeltal, och kartläggning av gården inklusive målsättningar och förutsättningar är faktorer som kan ligga till grund för förbättringsarbete.

Spån är ett billigt och lättillgängligt strömedel som kan ha varierande kvalité. Det har relativt låg risk för juverhälsoproblem men är starkt förknippar med Klebsiella, och även risk för coli-infektioner. 

Halm är ett traditionellt använt strömedel men tillgången varierar. Det ger god komfort men kan gynna vissa bakterier, som Streptococcus uberis. Om den inte är torr finns risk för bakterietillväxt.

Torv har mycket god uppsugningsförmåga och hämmar vissa bakterier. Det har lågt pH och ska därför inte blandas med kalk. Torv är en icke-förnybar resurs och klassas som ett fossilt bränsle, vilket kan påverka möjligheterna till användning i framtiden. 

Sand har lågt inneboende bakterieinnehåll och ger låg risk för juverhälsoproblem. Det är en ändlig resurs vilket påverkar tillgång och hantering, och kan slita hårt på utgödslingssystem. 

Kompostbäddar ger en varm och mjuk bädd med god kokomfort. Om den fungerar väl är den hygienisk, men om den inte kommer igång tillräckligt bra är det ökad risk för bakterier i bädden.