Sök

Leverflundra är en parasit som ofta går under radarn i mjölkbesättningar trots att den orsakar betydande produktionsförluster, även vid begränsad förekomst. En studie vid SLU visar att infekterade kor producerar i genomsnitt två kilo ECM mindre per dag än friska kor – en effekt som under en laktation motsvarar cirka 3 700 kronor per ko och laktationen, vilket snabbt blir till stora pengar i besättningen.

Bete är ett bra foder som korna skördar själva. Med planering och förebyggande arbete ger du korna ett näringsriktigt bete. Hör två lantbrukare nedan berätta om hur de planerar och genomför bete för sina kor. 

Spridningen av vektorburna sjukdomar ökar i takt med klimatförändringarna. Risken från knott och behovet av vaccination och förebyggande åtgärder inför betessäsongen ökar därför för våra djurägare. Under ett webbinarium anordnat av Jordbruksverket den 30 april presenterade Linnea Falk från Gård & Djurhälsan aktuell kunskap i ämnet.

Den 28 april arrangerade Gröna Möten i samarbete med AgroVäst och Kunskapsnav animalieproduktion ett webbinarium om hur ny teknik för betesdrift och djurövervakning kan förbättra effektivitet, djurvälfärd och arbetsmiljö inom lantbruket. Ny teknik som virtuella stängsel, GPS-övervakning och digital brunstkontroll kan effektivisera betesdriften och förbättra arbetsmiljön för lantbrukare. I en ny studie jämförs svenska och norska lantbrukares arbetsmiljö som visar att de som använder virtuella stängsel lägger mindre tid på tillsyn och stängselunderhåll.

Betesdjur påverkar näringsflöden i naturbetesmarker genom sitt val av betesplatser och genom deposition av träck och urin. Genom att kor väljer de mest näringsrika betesområdena kommer mest urin och träck lämnas där, vilket ytterligare förstärker skillnader i näringsinnehåll mellan olika delar av bete. 

Betesdjur föredrar att beta på näringsrika marker och gödslar oftast där de redan betat. Det innebär att näring i stor utsträckning återförs till näringsrika ytor snarare än att spridas till näringsfattiga områden.

Naturbetesmarker är en viktig resurs för hållbar animalieproduktion, men de varierar kraftigt i näringsinnehåll och foderkvalitet beroende på vegetationstyp och säsong. För att optimera betesutnyttjandet krävs en anpassad betesstrategi där hänsyn tas till både tillgång och näringsvärde. Studier från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att betets sammansättning och kvalitet påverkas av markens näringsstatus, fuktighet och ljus. Näringsrika och friska marker ger generellt det bästa betet, medan torra, skuggiga och blöta områden kan ha lägre fodervärde. Djuren väljer i första hand näringsrikt gräs, men tvingas vid brist att konsumera mindre näringsrika växter.

Naturbetesmarker är en viktig foderresurs för lantbrukets betesdjur, men beteskvaliteten varierar stort beroende på vegetationstyp och säsong. Studier från SLU visar att betets näringsinnehåll påverkas av markens näringsstatus, fuktighet och ljus. Betesdjuren väljer i första hand det mest näringsrika betet, men vid brist äter de även foder av lägre kvalitet.

Vatten till djur på bete är en viktig men ibland förbisedd fråga. Att ha rätt dimensionerade system, god hygien, tillräckligt många vattenplatser och en tydlig beredskapsplan är avgörande – inte minst i tider av klimatförändringar och ökande press på vattenresurser.– Att ligga steget före är det viktigaste rådet. Enkla åtgärder i dag kan göra stor skillnad när vattenbrist väl uppstår, berättar Eva Johansson från Jordbruksverket under ett webbinarium i maj 2025. Medverkande gjorde, utöver Eva, Lea Managos (SLU) och Torbjörn Lundborg (Växa Sverige), som tillsammans delade erfarenheter, forskning och konkreta rekommendationer för lantbrukare.

Det finns pengar att tjäna på att utveckla sin betesstrategi. Genom bland annat planering, att ge korna nytt bete varje dag och uppföljning kan betesdriften ge både högre avkastning och jämnare mjölkproduktion.  Med rätt strategi utnyttjas gräset bättre, korna blir mer motiverade att beta och gården får en stabilare produktion över säsongen.