Sök

Virtuella stängsel är ett flexibelt alternativ till traditionella stängsel. Men vad kostar det att investera i tekniken – och hur står sig kostnaden mot ett vanligt permanent stängsel? 

Bete är ett bra foder som fåren skördar själva. Betar fåren på naturbetesmark hålls landskapen öppna och den biologiska mångfalden gynnas. Det finns därför flera goda skäl att låta fåren beta men det gäller att följa upp fårens hull och säkerställa betestillgång och kvalitet under hela betessäsongen. 

Spridningen av vektorburna sjukdomar ökar i takt med klimatförändringarna. Risken från knott och behovet av vaccination och förebyggande åtgärder inför betessäsongen ökar därför för våra djurägare. Under ett webbinarium anordnat av Jordbruksverket den 30 april presenterade Linnea Falk från Gård & Djurhälsan aktuell kunskap i ämnet.

Den 28 april arrangerade Gröna Möten i samarbete med AgroVäst och Kunskapsnav animalieproduktion ett webbinarium om hur ny teknik för betesdrift och djurövervakning kan förbättra effektivitet, djurvälfärd och arbetsmiljö inom lantbruket. Ny teknik som virtuella stängsel, GPS-övervakning och digital brunstkontroll kan effektivisera betesdriften och förbättra arbetsmiljön för lantbrukare. I en ny studie jämförs svenska och norska lantbrukares arbetsmiljö som visar att de som använder virtuella stängsel lägger mindre tid på tillsyn och stängselunderhåll.

Betesdjur påverkar näringsflöden i naturbetesmarker genom sitt val av betesplatser och genom deposition av träck och urin. Genom att kor väljer de mest näringsrika betesområdena kommer mest urin och träck lämnas där, vilket ytterligare förstärker skillnader i näringsinnehåll mellan olika delar av bete. 

Betesdjur föredrar att beta på näringsrika marker och gödslar oftast där de redan betat. Det innebär att näring i stor utsträckning återförs till näringsrika ytor snarare än att spridas till näringsfattiga områden.

Naturbetesmarker är en viktig resurs för hållbar animalieproduktion, men de varierar kraftigt i näringsinnehåll och foderkvalitet beroende på vegetationstyp och säsong. För att optimera betesutnyttjandet krävs en anpassad betesstrategi där hänsyn tas till både tillgång och näringsvärde. Studier från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att betets sammansättning och kvalitet påverkas av markens näringsstatus, fuktighet och ljus. Näringsrika och friska marker ger generellt det bästa betet, medan torra, skuggiga och blöta områden kan ha lägre fodervärde. Djuren väljer i första hand näringsrikt gräs, men tvingas vid brist att konsumera mindre näringsrika växter.

Vatten till djur på bete är en viktig men ibland förbisedd fråga. Att ha rätt dimensionerade system, god hygien, tillräckligt många vattenplatser och en tydlig beredskapsplan är avgörande – inte minst i tider av klimatförändringar och ökande press på vattenresurser.– Att ligga steget före är det viktigaste rådet. Enkla åtgärder i dag kan göra stor skillnad när vattenbrist väl uppstår, berättar Eva Johansson från Jordbruksverket under ett webbinarium i maj 2025. Medverkande gjorde, utöver Eva, Lea Managos (SLU) och Torbjörn Lundborg (Växa Sverige), som tillsammans delade erfarenheter, forskning och konkreta rekommendationer för lantbrukare.

Köttproduktionens miljöpåverkan diskuteras ofta, särskilt när det gäller idisslare som kor och får. De kritiseras för sina utsläpp – men glöms ibland bort som viktiga för bevarandet av biologisk mångfald. En svensk studie, samordnad av Serina Ahlgren, RISE,  har tittat på hur olika uppfödningsmodeller för nöt- och lammkött påverkar klimat, markanvändning, kväveutsläpp och naturvärden. Länk till studien finns 

Virtuella stängsel är en digital teknik som möjliggör inhägnad av betesdjur utan fysiska stängsel. Genom GPS-halsband och mobiluppkoppling kan lantbrukare skapa och justera betesområden direkt i en app, vilket ger stor flexibilitet och minskade kostnader. Tekniken är särskilt användbar i svår terräng och på naturbetesmarker där traditionella stängsel är opraktiska. I denna artikel förklaras hur virtuella stängsel fungerar, vilka system som finns tillgängliga och vad som krävs för att använda dem i praktiken.