Elektroniska öronmärken möjliggör precisionsutfodring

Filip Nilsson från RISE gick igenom grunderna i foderanalys och foderstatberäkning. En välbalanserad foderstat, anpassad efter djurkategori och tillväxtmål, är grunden för effektiv produktion. Genom analyser av grovfoder och spannmål kan rätt näringsbehov säkerställas och fodret optimeras till lägsta möjliga kostnad. Proteinhalten i spannmål kan variera kraftigt beroende på sort, växtplats och odlingsförhållanden – därför är det viktigt att även spannmålen analyseras så att man kan uppnå målet: ”rätt foder till rätt djur till rätt pris”.

Annett Seeman från Gård & Djurhälsan lyfte hur nötköttsproducenter kan använda EID (elektronisk identifiering) i utfodringen. Redan idag används elektroniska öronmärken för individuell kraftfodertilldelning via transponderstationer och Kalvamman är ett bra exempel – här används individuell mätning för att registrera ättider och foderrester. Det bidrar till bättre kontroll och möjlighet att justera foderstaten snabbt vid behov. Genom att följa varje individs foderintag och tillväxt kan lantbrukaren anpassa fodergivan, minska foderspillet och effektivt följa upp foderkostnader och produktionsresultat. Ett praktiskt tips var att använda mobilkamera för att dokumentera foderbordets status, särskilt i besättningar där flera personer ansvarar för utfodringen.

Theo den Braver från Gård & Djurhälsan visade hur samma teknik kan användas i lammproduktionen. Med EID-märkning och foderstationer kan tackor utfodras individuellt efter behov – exempelvis beroende på antal lamm och laktationsstadie. Det minskar konkurrensen mellan djuren och förbättrar hullstyrningen. Praktiska erfarenheter visar att upp till hälften av tackorna riskerar att felutfodras vid manuell grupputfodring. Med automatisk individuell tilldelning kan varje tacka få en anpassad foderstat baserad på vikt, hull och produktionsmål.

Fördelar med individuell utfodring kopplad till EID:

• Bättre precision och hullstyrning
• Lägre foderkostnader och minskat spill
• Mindre arbetsinsats och färre omgrupperingar
• Förbättrad djurhälsa och produktionseffektivitet

Att införa elektronisk utfodringsstyrning innebär en initial investering, men möjligheten till produktionsoptimering, minskade förluster och bättre djurhälsa gör tekniken till ett intressant verktyg för en hållbar och lönsam djurproduktion.

Investeringsexempel:

- Första foderstation: ca 100 000 kr

- Efterföljande stationer: ca 70 000 kr/st

- En station klarar cirka 100 tackor

Ekonomiskt stöd: Det är möjligt att söka investeringsstöd, via Klimatklivet, särskilt för ny teknik.

Källa: Detta är en del av seminarieserien om elektroniska öronmärken som Gröna Möten anordnar i samarbete med SmartAgri. Informationen är inhämtad från seminariets tredje del ”Utfodring med elektronisk identifiering”.

Länk till inspelning: https://youtu.be/05avTKhny08?si=H0wgQU9WDfgzEJT6

Den första delen i serien heter ”Väga djur med elektronisk identifiering”, en skriftlig sammanfattning finns här: Ökad lönsamhet med elektroniska öronmärken och vågsystem | Kunskapsbanken och vill man se seminariet så finns det här: https://youtu.be/qK3d8QELRRw?si=x-sjUw0NILEGNI1B

Den andra delen i serien handlar om produktionsuppföljning, en skriftlig sammanfattning finns här Elektroniska öronmärken som verktyg för produktionsuppföljning | Kunskapsbanken och vill man se det inspelade seminariet så finns det här: Produktionsuppföljning med elektronisk identifiering - Del 2

En sammanfattning av del 4 i serien om elektronisk identifiering  finns här Elektronisk identifiering i slakterierna – vad innebär det för dig som lantbrukare? | Kunskapsbanken   och en inspelning av webinariet finns finns här: https://youtu.be/oas9LMDXFJ4?si=dixIn3Mouu9IqMOE