Lönsamt med stora betesfållor (a)

Höga kostnader

Små splittrade betesmarker har negativa effekter på lönsamheten i nötköttsföretag eftersom det resulterar i höga kostnader per djur förbland annat stängsel och försvårar storleksrationalisering. Genom att göra stora betesfållor blir det enklare att öka besättningsstorleken och få positiva storleksfördelar. I figur 1 illustrueras ett splittrat beteslandskap.

Sammanhängande beteshagar

En studie från SLU visar hur kostnader och intäkter förändrades när fem dikoföretag spridda över landet gick från många små spridda till färre stora sammanhängande beteshagar, figur 2 illustruerar har detta kan se ut. Förändringarna skedde både i byte av marker men även utökande av marker genom att lägga till små åkermarker, intilliggande skogsskiften och restaurera marker som varit skogsbeklädda. Lönsamheten beräknades med partiell budgetering som bara visar själva förändringen och omfattade merintäkter, merkostnader, minskade intäkter och minskade kostnader. 

Lönsam förändring

Alla gårdar ökade sin lönsamhet genom förändringar i betesstrukturen. Störst ökning i lönsamhet uttryckt i kronor per hektar, hade den gård som kunde få till stora sammanslagningseffekter och utökning av besättningen. Genom att öka besättningsstorleken kunde gården få en merintäkt i form av miljöersättningar och stöd samt fler slaktdjur. Denna merintäkt översteg merkostnaderna för mer foder, stall, arbete, ränta och visar tydliga storleksfördelar. Slutavverkningen av skog för bildandet av betesmark gjordes på denna gård under ett år med höga virkespriser, därför blev det inte någon kostnad för tidigarelagd avverkning. 
Miljöersättningar och stöd utgjorde den största delen av den ökade lönsamheten för två av gårdarna. En stor förändring för den ena gården var uppsägning av ett betesarrende med särskilda värden, långt från gårdscentrum. Detta gjorde att arrendenettot blir en liten negativ post. Trots att gårdens nya stora betesfålla bara har miljöersättning för så kallade allmänna värden var förändringen lönsam, till exempel tack vare kortare stängselsträcka per hektar och färre transporter av djur och människor. 

Att inkludera skogsmark i beteshagen gjorde att en av gårdarna kunde ha sina kor ute hela året. Genom att inkludera skogspartier i betesmarken som skyddar djuren i dåligt väder kunde gården flytta ut sina djur och låta dem kalva ute. Detta gjorde att fler kalvar överlevde. Det visade sig även att arbetstiden minskade när gården gick från det uppbundna stallsystemet de hade under vinterhalvåret till att hålla korna ute året runt. Denna gård fick dock problem att ta till vara gödseln från utegångsdjuren vilket gav en minskad intäkt i den ekologiska växtodlingen. Å andra sidan betade korna mer buskar och sly i sin nya betesmark vilket sparade arbetstid för röjning. 

En gård hade tydliga sammanslagningseffekt och ökade lönsamheten något tack vare att arrenderade betesmarker långt från gården kunde sägas upp då det blev mer tillgänglig betesmark på hemmaplan. Detta resulterade i mindre kostnader för djurtransport, vattenkörning och tillsyn. 
 

Miljöersättningar gav största merintäkten

Förändring till stora sammanhängande betesmarker var lönsamt hos alla fem gårdarna. Miljöersättningar och andra stöd var den största merintäkten när stora betesmarker skapades, följt av merintäkter och minskade kostnader som en följd av storleksfördelar och positiva sammanslagningseffekter. De positiva sammanslagningseffekterna berodde på att betesmarken blev större och kostnaderna minskade till exempel genom effektivare tillsyn och stängsling. Inkomstbortfall beroende av för tidig avverkning och förlorad virkesproduktion hade inte någon större inverkan på lönsamheten. Sammanfattningsvis var skapandet av större betesmarker som inkluderar skogsmark lönsamt på de studerade dikoföretagen som gick från små spridda betesmarker till stora sammanhängande marker. 

Tips för att minska kostnaden för betesdrift genom att bilda större fållor

• Inkludera mellanliggande marker såsom skog eller små åkrar
• Restaurera marker som gränsar intill betesmark
• Satsa på hållbart stängsel
• Ökad lönsamhet oavsett besättningsstorlek eller var i landet gården finns