Vasens Lantbruk AB – Så lyckas de med sinläggning av högmjölkande kor
Att sinlägga högmjölkande kor kan vara en utmaning. På Vasen lyckas sinläggningen bra tack vare bra rutiner med god hygien, en snabb sinläggning och byte av miljö. Artikeln är en av fem i en serie över goda exemplen på sinläggning av högmjölkande kor.
Lyssa på ett poddsamtal om Vasens rutiner kring sinläggning
Medverkar gör Lasse Angantyr från Kunskapsnav animalieproduktion, Ingrid Sandahl som är lantbrukare på Vasens lantbruk och Nilla Henning, rådgivare på Växa.
Fakta om gården
Vasens Lantbruk har 532 kor i lösdrift som mjölkas med karusell. SLB, SRB och korsningsraser. Belägen i Vasen, Småland.
- Genomsnittlig mjölkmängd innan sinläggning börjar: ca 35 kg
- Genomsnittlig mjölkmängd sista mjölkningen: ca 15 kg
- Andel nyinfektioner efter kalvning: 13 %
- Årsavkastning: 13 595 kg ECM
- Kalvningsintervall: 13 månader
- Sintidslängd: 50–60 dagar
- Tid att sinlägga: 3 dagar
Hur brukar du planera inför sinläggningen?
En månad innan sinläggningen minskar vi kraftfodret, olika mycket beroende på kor och avkastning. Vi lämnar kvar minst ett halvt kilo kraftfoder för att de ska ha något gott att tugga på. Det är antingen fem eller tio kor som ska sinläggas varje måndag, och detta planeras för i förväg.
Vilka utmaningar upplever du med sinläggning av just högmjölkande kor?
Vi ser egentligen inga utmaningar.
Hur gör du i praktiken för att minska mjölkproduktionen inför sinläggning?
Följer de rutiner som vi har - det blir en snabb övergång för korna men det funkar väldigt bra.
Vilka rutiner har du kring själva sinläggningen?
Vi mjölkar måndag morgon, därefter tas de upp till ”gamla ladugården” där de får ett grövre ensilage och vi smörjer in hela juvret med kamfersalva.
På onsdag eftermiddag tas de ner till ladugården igen för att mjölkas en sista gång, innan de tas upp till ”gamla ladugården” igen. Vi är noga med hygienen, använder rena händer, och gör rent spenspetsarna ordentligt innan vi smörjer in hela juvret med kamfersalva och sätter in plugg.
Två olika tuber används – Noroseal plugg (spenförslutare) till dem som är friska och Benestermycin (sintidsantibiotika) till dem som har lite högre celler. För att välja ut vilka som får vardera tub kollar vi på celltal och juverhälsoklass. Juverhälsoklass (JHKL) under 3 räknas som friska och över 3 eller 5–9 räknas som sämre juverhälsoklass. Celltal kikar vi på om det är tvåsiffrigt eller tresiffrigt under en längre tid, exempel 200 000 eller 300 000.
Alla sinkorna vaccineras mot rotavec på onsdagseftermiddagen samtidigt som de får tuberna. Vaccination ges för att få en bra start för kalven.
Uppe i ”gamla ladugården” blandas sinkorna med andra sinkor eller går dem ut på bete om det är betessäsong.
Varför väljer du att göra på just det här sättet?
För att det funkar helt enkelt, när man kommer in i bra rutiner och korna mår bra fortsätter vi att göra på detta sätt.
Vad tycker du är viktigast för att lyckas?
Alla detaljer såsom hygien, rutiner och foder.
Har du några råd till andra lantbrukare?
Man behöver inte hålla på att sinlägga i veckovis, det funkar med en kort och koncis period.
Plugga med Noroseal, underlättar mycket.
Rådgivaren reflekterar
På den här gården fungerar sinläggningen bra tack vara bra rutiner och hygien. En snabb övergång men det funkar bra både för korna och medarbetarna. Det är en stor fördel att de byter miljö till en annan ladugård.
Läs mer
Läs mer om fler högproducerande gårdars sinläggningsrutiner här.
I samarbete med
Materialet har tagit fram av Lovisa Söderlund och Nilla Henning, produktionsrådgivare på Växa.
