Lyngens gård - Så lyckas de med sinläggning av högmjölkande kor
Att sinlägga högmjölkande kor kan vara en utmaning. På Lyngens gård fungerar det bra tack vare tidig planering och tydliga rutiner. De arbetar metodiskt med fodring, stallmiljö och dokumentation, vilket gör att problemen blir få. Artikeln är en av fem i en serie över goda exemplen på sinläggning av högmjölkande kor.
Fakta om gården
Lyngens gård har 130 SRB-kor i lösdrift och mjölkas i tandemgrop (på väg till övergång till AMS). Beräknat tankcelltal är 87 000.
De fodrar med fri tillgång på en grovfodermix på foderbordet och kraftfoder anpassat efter avkastning i kraftfoderstationer.
- Genomsnittlig mjölkmängd
- då kraftfodersänkningen inleds: 25 kg (24-31)
- när kraftfodret tas bort tre dagar innan kon tas från gruppen: 15 kg (12-23)
- Första urmjölkningen i sinläggningen: 15 kg (10-20)
- sista mjölkningen: 11,5 kg (6-16 kg)
- Andel nyinfektioner efter kalvning: 9%
- Årsavkastning: 13 010 kg ECM
- Kalvningsintervall: 13,5 månader
- Sintidslängd: 62 dagar
- Tid att sinlägga: 4 dagar (måndag morgon till torsdag morgon och flytt till sinkostallet)
Hur brukar du planera inför sinläggningen?
Tre veckor före planerat sinläggningsdatum trappas kraftfodret ner till noll, med målet att de ska vara utan kraftfoder i tre dagar innan de direkt efter morgonmjölkningen flyttas till en sinläggningsbox i gamla stallet.
I sinläggningsboxen fodras korna med fri tillgång på sent skördat förstaskördshö och mineraler. De får gå ett dygn där innan nästa urmjölkning kommande morgon. Därefter håller vi upp två dygn innan en sista mjölkning. Vid behov sintidsprepareras kon med Benestermycin (sintidsantibiotika). Behov defineras som kor som haft svajiga celltalsnivåer under laktationen och kor med över 150 tusen celler sista provmjölkningen.
Sinpreparat sätts in direkt efter morgonmjölkningen med stor noggrannhet kring med hygien – rena händer och se till att göra rent spenspetsarna ordentligt med spritservetterna innan kon sintidsbehandlas.
Därefter flyttas kon till singruppen. Alla kor går i en gemensam grupp fram till tillvänjning. Tillvänjningsgruppen går på djupströbädd med skrapad gång och vi strör halm och kalk i bädden. Kalvkor kan vid behov skärmas av med grindar. Ko och kalv går ihop.
Dessa sinläggningsrutiner har växt fram genom testa, följa upp och korrigera efter hur korna har reagerat.
Vilka utmaningar upplever du med högmjölkande kor?
Vi har börjat med koncentrat i mixen, och har upplevt ökad mängd mjölk vid fråntagning till sinläggningsavdelningen. Vi funderar därför på hur detta ska mötas. Kanske begränsa högivan, och komplettera med halm? Vi har tidigare gett endast halm under dagarna i sinläggningsavdelningen, men då fått någon ko som lagt sig, och därefter gått över till att ge hö.
Rådgivaren reflekterar
På den här gården fungerar sinläggningen mycket bra tack vare tidig planering och tydliga rutiner. De arbetar metodiskt med fodring, stallmiljö och dokumentation, vilket gör att problemen blir få.
För några år sedan kom några nykalvade kor i rad med förhöjt celltal och eller inte helt rena juverdelar. Vi gjorde en utredning och fann en trolig kandidat som orsakat smittan. Vi diskuterade värdet av att eventuellt kunnat gruppera bort henne, då hon inför sinläggning indikerat instabil juverhälsa. Men då vi pratar om en (1) sådan incident under flera år så bedöms det inte som intressant att lösa någon gruppering/separering av sinkor med avvikande juverhälsostatus.
Vad tycker du är viktigast för att lyckas och några råd till andra lantbrukare
De kor med höga celltal ges en längre sinperiod än de friska – en till tre veckor längre – anpassat till mjölkmängd. Vila och sintidsbehandling ger bättre utläkning. Säkerheten och nyttan med extra tid har visat sig ge positiv effekt.
Hygien vid singruppen är viktig. Till exempel är skrapning och strö i sinstallet är viktig, särskilt om man fått in någon sinko som läcker mjölk. Hygien i kalvningsgruppen är också viktig – där använder vi halm och kalk i djupströbädden.
Rådgivarens förbättringstips
Gården har infört inrapportering av gjorda sintidsbehandlingar, och kan nu följa upp effekten i KoKontrollen. Juverhälsan är mycket god!
Vi har diskuterat att kalken, om den blir för koncentrerad mot huden, kan orsaka brännsårsliknande skador på spenar och hud. Fördelning av kalken är nog viktig.
Ibland har vissa individer en förkärlek till att söka upp fuktiga liggytor (gångliggare eller liknande). Ibland är detta beteende kopplat till att kon upplever sig varm. Klippning och i framtiden, i nya stallet, kan det vara en fördel att se till att även sinkorna har en fläkt.
Läs mer
Läs mer om fler högproducerande gårdars sinläggningsrutiner här.
I samarbete med
Materialet har tagits fram av Annica Hansson, produktionsrådgivare på Växa.
