Nyckeln till en lyckad avvänjning: rätt utfodring för sugga och smågris

Hur smågrisen hanterar avvänjningen beror på hur suggan och smågrisen utfodras före och efter avvänjning. 

Under de senare åren har avvänjningsdiarrér ökat i svenska grisbesättningar. Med anledning av detta har Sveriges Grisföretagare, i samarbete med SVA, Lantmännen och Gård & Djurhälsan arrangerat utbildningsträffar på flertalet platser i landet – för att lyfta orsaker och verkan mot avvänjningsdiarréer. På avvänjningsträff i Alnarp gav Kerstin Sigfridson på Lantmännen praktiska vägledningar hur foder och utfodring är relaterat till en lyckad avvänjning.

Tillväxtbox
Foto: Lars Angantyr

Utfodring av suggan 

För att smågrisen ska ha rätt förutsättningar att som en robust gris hantera avvänjningen är grundförutsättningen att suggan utfodras rätt. 

Rätt utfodring vid: 

  • Dräktighet ger bra förutsättningar för en högre födelsevikt.
  • Sista dagarna under dräktighet till första dagarna av digivningen ger med ett bra övergångsfoder bra förutsättningar för en god råmjölkproduktion, extra energi under grisningen och bra förutsättningar att få i gång den vanliga mjölkproduktionen.
  • Digivning ger en god näringsförsörjning för robusta grisar vid avvänjning. 

Suggan behöver tillräckligt med energi för att producera den mängd mjölk som krävs till en stor kull. En riktigt bra sugga kan ha 14 smågrisar och om dessa avvänjs på 10–11 kg så betyder det en daglig kulltillväxt på ca 4 kg per dag. För att nå dit har hon producerat cirka 20 kg mjölk per dag. Det i sin tur kräver ett foderintag på minst 2 500 MJ NE av ett riktigt bra digivningsfoder. 

Smågrisens behov före avvänjning 

Smågrisen måste börja äta tidigt för att förbereda mag- och tarmkanalen för att bara hantera foder. Börja med ”smakportioner” redan dag 3–4 efter födseln. Järnberikad torv lockar ofta grisarna och kan vara en bra inkörsport för att även prova sitt foder.  Det är en utmaning att få alla grisar i kullen att äta. I många fall är det fler grisar som äter väldigt lite eller inget. Det kräver ett smakligt och intressant foder gärna toppat med järnberikad torv, mjölkpulver eller liknande som grisarna verkar gilla. Det krävs alltid flera utfodringstillfällen per dag och att fodret är fräscht. Det viktigaste är att byta till avvänjningsfoder minst en vecka före avvänjning. Att byta foder i samband med avvänjningen ökar risken för störningar. 

Smågrisens behov efter avvänjning 

Kerstin förordar ett avvänjningsfoder med låg proteinhalt med en aminosyranivå som är lägre än i det kommande tillväxtfodret. Stressen i samband med avvänjningen begränsar grisen så den förmår oftast inte växa så mycket som den teoretisk skulle kunna. Därför behöver avvänjningsfodret anpassas till grisens förutsättningar för att inte överbelasta tarmen och öka risken för diarré. Fodret bör dessutom ha en låg buffringskapacitet, detta för att hjälpa grisen att hålla pH lågt i magsäcken. Protein buffrar så även här gör låg proteinhalt nytta tillsammans med syratillsats och en väl balanserad mineraltillförsel. 

  • Viktigt är att veta vad grisarna väger vid avvänjningen för att hitta rätt ingångsgiva.
  • Fri utfodring: Grisen är van att få mjölk varje timme och ofta att det finns lite foder att tillgå för det mesta. Därför är fri utfodring i teorin det bästa sättet att även utfodra efter avvänjning, men det är inte alltid som teori och praktik går hand i hand. Fri utfodring kan ge problem när stressade grisar överkonsumerar, med diarré som resultat. Bra om det fungerar men annars krävs en lösning för att kontrollera foderintaget.
  • Vid restriktiv utfodring: En avvänjningsgris på 10 kg har ett underhållsbehov på strax under 2 MJ NE/ dag. Det betyder att den måste äta 2 MJ bara för att inte tappa i vikt. För att därutöver hålla värmen och växa behöver den äta minst det dubbla och helst 1 MJ till. Ett vanligt förekommande problem är att vissa grisar i kullen äter mycket och andra äter inget. Därför skall inte den totala givan vara alltför snål. Tänk på att den tom tarm skadas lika mycket som en överfull.
  • Undvik att gasa och öka tillväxten för snabbt och hitta en norm som passar besättningen. Under de första 10 dagarna efter avvänjning kan en förväntad tillväxt vara 150–200 gram per gris och dag. När den kritiska perioden är över kan en frisk tillväxtgris växa tre till fyra gånger fortare, men då krävs att bytet till ett bra tillväxtfoder skett.
  • Justera fodernorm i datorn vid behov och över tid. 

Praktiska foderrelaterade tips och problemlösning 

  • Anpassa utfodringsstrategin och kurvan efter grisarnas vikt och tillväxt.
  • Avvänjningstorv är bra för magen och kan hjälpa till att både locka till foderintag för vissa grisar och att se till att andra inte äter för mycket. Avvänjningstorv kan även användas vid problem.
  • Saltbalans både hjälper och förebygger vid diarré så se till att alltid ha saltbalans hemma vid avvänjning.
  • Från torr till blöt utfodring kan torrt foder tillföras krubban.
  • Ta vara på kompetens i form av rådgivare och veterinär för bästa resultat runt avvänjningen. 

Läs mer:

Inom kort publiceras mer material från utbildningsträffen.

Referens

Kerstin Sigfridson, Lantmännen

Ämnesord