Ko–kalv-kontakt i robotmjölkning: vad visar den senaste forskningen?
Allt fler mjölkproducenter intresserar sig för system där ko och kalv får gå tillsammans, men hur påverkar det kalvens utveckling – och kalven som framtida mjölkko? En ny avhandling från SLU visar att kalvar som får ha kontakt och dia sin mamma växer snabbare och uppvisar naturligare beteenden, men att långvarig ko–kalv-kontakt kan minska mjölkavkastningen i första laktationen. Resultaten pekar på både möjligheter och utmaningar för gårdar som överväger att införa ko-kalv-kontakt i sin robotmjölkning.
Vad betyder resultaten för framtidens mjölkproduktion?
• Ko–kalv-kontakt ger hög tillväxt och naturligare beteenden.
• Längre kontaktperioder (3-6 månade) som kalv kan minska mjölkavkastningen i första laktation.
• Frågor kvarstår om resultaten påverkas av raser med lägre mjölkproduktion, om kortare eller mer kontrollerade kontaktperioder kan vara en bättre kompromiss och hur systemen påverkar livslång hållbarhet.
• Det behövs mer långsiktig forskning innan man kan ge generella rekommendationer för svenska robotgårdar
Mjölkavkastning
Den mest överraskande effekten gällde mjölkproduktionen. Under första laktationen gav ko-kalv-kontakt-korna i snitt 498 kg mindre ECM än de traditionellt uppfödda korna. De hade också något sämre uthållighet i laktationen. Variationerna var stora, men den generella trenden var tydlig: kalvar som får gå i ko-kalv-kontakt system i 6 månader där kalven styr kontakten, kan minska avkastningen i första laktationen.
Tillväxt och fertilitet
Ko-kalv kontakt kalvarna växte mycket snabbt före avvänjning – i snitt 1,3 kg/dag, jämfört med 0,9 kg för kalvar uppfödda traditionellt. Efter avvänjning tappade ko-kalv-kontakt-kalvarna fart men låg fortfarande bra till. Vid första insemination vägde de i snitt 480 kg, det var 48 kg mer än kvigorna uppfödda traditionellt. Däremot var fertilitetsresultaten likvärdiga, och båda grupperna kalvade in vid cirka 24 månaders ålder.
Di-beteende och avvänjning
I system där kalven själv söker upp kon, så kallade kalv-styrda system ändrades di-beteendet tydligt med åldern. De diade färre gånger men längre tid per gång och tiden ökade med åldern. I de ko-styrda system, där kon bestämmer kontakten, var mönstret mer stabilt. Där diade kalvarna oftare och kortare stunder men med samma frekvens under hela perioden (0-3 månaders ålder). Korsdiande (di på andra kor) ökade med åldern och var vanligare i ko-styrda systemen.
Vid avvänjning visade kalvar som gått med kon längre (6 månader) mindre mängd men samma typ av stressreaktioner som de som avvandes efter 4 månader. Hur nära kalvarna uppehöll sig till sina mammor före avvänjning kunde däremot inte förklara hur starkt kalven reagerade efter separation.
Om avhandlingen
Doktoranden Claire Wegner försvarade sin doktorsavhandling vid SLU 2 december 2025. Studien undersöker hur beteende, tillväxt, fertilitet och produktion påverkas när kalvar hålls tillsammans med sina mammor i automatiska system. Avhandlingen ger nya pusselbitar till hur framtidens ko-kalv-system kan utformas -och vilka utmaningar som återstår att lösa.
Läs mer:
Avhandlingen: Mjölkraskalvar som hålls tillsammans med kor i automatiska mjölkningssystem - Utvärdering av beteende, tillväxt, fertilitet samt mjölkmängd i första laktationen
Ko och kalv tillsammans | slu.se
