Dags att tänka nytt kring kalvningsintervall?

I första studien följdes tolv högavkastande gårdar, där korna lottades till att antingen ha en vanlig frivillig vänteperiod (50 dagar efter kalvning) eller förlängd (140 dagar). Resultaten visade:

• Ingen skillnad på mjölkavkastning mellan grupperna, varken per dag under laktationen eller per dag under hela perioden mellan två kalvningar. Det påverkade inte heller sintidens längd.
• Fertiliteten blev bättre hos korna med en längre frivillig vänteperiod, till exempel att fler kor blev dräktiga vid första insemination.
• Ingen skillnad i utslagning mellan grupperna. 

Den andra studien gjordes på data från KoKontrollen. Där sågs en koppling mellan förlängd andralaktation och en något högre risk för dödlighet hos nykalvade tredjekalvare, särskilt vid kalvningsintervall över 15 månader. Det är dock oklart om detta beror på själva kalvningsintervallet eller andra faktorer, eftersom datan inte kan skilja på om intervallen var frivilligt eller ofrivilligt förlängda.

Hur påverkar den här forskningen hur lantbrukare och rådgivare ska göra?

Annica menar att den strikta gamla rekommendationen att alltid börja seminera efter 50 dagar skulle kunna ersättas med en mer flexibel frivillig väntetid, eftersom besättningarna är väldigt olika och 50 dagar inte passar alla. I besättningar där korna har uthålliga laktationer kan det vara relevant att fundera på längre laktationer och att medvetet börja seminera senare efter kalvning. 

Läs mer

Licentiatavhandlingen ” Extended lactations in multiparous dairy cows” av Annica Hansson 

Den vetenskapligt publicerade första studien Effect of voluntary waiting period length on milk yield, fertility, and culling in high-yielding, second-parity cows av Annica Hansson med flera, publicerad i Journal of Dairy Science.

Fler aspekter kring Förlängt kalvningsintervall på Lantbrukets Kunskapsbank