Rödsjuka

Anmälningspliktig sjukdom – Nej

Sjukdom

Sjukdomen orsakas av bakterien Erysipelothrix rhusiopathiae och kan ge både akuta och kroniska sjukdomsförlopp hos gris. Akut form kännetecknas av hög feber och hudförändringar, medan den kroniska formen ofta leder till ledinfektioner.

Smittämnen/ smittvägar

Bakterien kan bäras i svalget hos friska grisar, vilket bidrar till smittspridning i miljön. Den sprids via saliv, avföring och urin. Bakterien är vanligt förekommande i jord vilket gör att utegrisar löper högre risk att drabbas.  Även andra djurslag kan bära på smittan. Smitta till människa är ovanlig, men möjlig vid nära djurkontakt.

Symtom

Vid akut rödsjuka ses: 

• Hög feber (över 41°C)
• Röda, upphöjda, fyrkantiga utslag på huden
• Slöhet 

I kroniska fall uppstår oftast:

• Ledinflammationer
• Även hjärtproblem och plötslig död förekommer
• Dräktiga suggor kan abortera och galtar kan bli tillfälligt sterila på grund av feber

Åtgärder

• Kontakta veterinär vid misstanke om smitta eller vid akut insjuknande med nämnda symtom.
• Diagnos ställs genom att skicka in blodprov eller djur för obduktion.
• Blodprov kan ge vägledning på besättningsnivå, men är ofta svårtolkade på individnivå.
• Akut sjuka djur behandlas med antibiotika.

Förebyggande arbete

Halm och hö, som kan bära smitta, ska vara av god kvalitet och utan inslag av jord. För att förebygga sjukdom används också ofta vaccin.

• I svenska besättningar brukar suggor oftast vaccineras mot rödsjuka samtidigt som de får vaccin mot parvovirus inför semineringen.
• Vaccination av unga grisar rekommenderas i vissa fall, särskilt vid utegrisproduktion.