Diagonalfront för nötkreatur

En diagonalfront består av diagonalt placerade rör och tillåter djuren äta bekvämt med en begränsad sidoförflyttning. Denna foderfront bidrar till en separering mellan djuren vid utfodringen, vilket minskar konkurrensen och skapar en lugn utfodringsmiljö. Det är inte möjligt att tillfälligt fixera djuren vid djurhantering och det finns en låg risk för foderspill då djurens möjlighet att dra ut fodret är begränsad.

Fördelar med diagonalfront:

• Ger lågrankade djur god tillgång till foder
• Jämnare fodertillgång för alla djur i gruppen, oavsett rang
• Minskad aggressivitet vid utfodring
• Begränsar foderspill
• Låg risk för skador
• Medelhög investeringskostnad

Nackdelar att beakta:

• Inte möjligt för tillfällig fixering
• Kan begränsa djurens fria rörelse och kräver rätt anpassning för olika djurstorlekar
• Risk för skador på nacke och skuldror om foderfronterna är felanpassade 

Praktiska råd vid val och montering

Nötkreatur är flockdjur och vill äta samtidigt. Om det inte finns tillräckligt många ätplatser kan konkurrens uppstå, vilket kan stressa lågrankade djur och leda till ojämn fodertillgång. Vid en diagonalfront kan lågrankade djur få en god chans att få i sig sitt foder utan att bli bortknuffade på grund av de fysiska barriärerna mellan djuren. Det är en låg risk för uppkomst av skador men om avståndet mellan de diagonala rören är felaktigt placerade kan tryckskador uppstå.

Foderfronten behöver vara anpassad efter djurens storlek, så att de kan äta bekvämt utan att de går upp på ätytan eller att onödig stress uppkommer. En lämplig höjd från marken upp till översta röret är 122–137 cm, vilket ger djuren en naturlig ätställning. Ett vuxet djur över 650 kg ska ha en ätplats som är minst 75 cm bred, enligt Jordbruksverkets föreskrifter. 

Vid restriktiv fodergiva, där mängden foder är begränsad, ska varje djur ha en egen ätplats. Om djuren däremot har fri tillgång på foder räcker det med en ätplats per tre djur. Det kan vara bra att ha i åtanke att vissa leverantörer av diagonalfront har ett smalare mellanrum är 75 cm, vilket kan göra att djuren inte får plats att äta vid alla öppningar samtidigt. Sådana fronter är inte lämpliga för restriktiv utfodring.

Referenser

DeVries, T. (2018) Feeding behaviour, feed space, and bunk design and management for adult dairy cattle. Vet Clin Food Anim. https://doi.org/10.1016/j.cvfa.2018.10.003

Nielsen, BL. (1999). On the interpretation of feeding behaviour measures and the use of feeding rate as an indicator of social constraint. Appl Anim Behav Sci. https://doi.org/10.1016/S0168-1591(99)00003-9

Bouissou, MF. (1970). Role du contact physique dans la manifestation des relations hierarchiques chez les bovines. Consequences pra- tiques. Ann Zootech. https://doi.org/10.1051/animres:19700304

Endres, MI., DeVries, TJ., von Keyserlingk, MAG., et al. (2005). Effect of feed barrier design on the behavior of loose-housed lactating dairy cows. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(05)72915-5

Huzzey, JM., DeVries, TJ., Valois, P., et al. (2006). Stocking density and feed barrier design affect the feeding and social behavior of dairy cattle. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(06)72075-6

Statens jordbruksverks (2019). Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:18) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2023:33, saknr L104.

Sanna Soleskog, intervju den 16 april 2025