Pinnfront för nötkreatur

En pinnfront består av vertikala rör med mellanrum som gör att djuren kan sticka in huvudet för att äta. Denna foderfront bidrar till en måttlig separeraring mellan djuren vid utfodring men samtidigt ger en fri rörelse av huvudet. Det är inte möjligt att tillfälligt fixera djuren vid djurhantering samt finns det risk för foderspill, men inte lika mycket som om det inte finns några fysiska barriärer mellan djuren.

Fördelar med pinnfront:

• Tydlig avgränsning med de individuella ätplatserna
• Medelhög investeringskostnad

Nackdelar att beakta:

• Ingen möjlighet för tillfällig fixering
• Risk för foderspill
• Risk för skador
• Kan begränsa djurens fria rörelse och kräver rätt anpassning för olika djurstorlekar 

Praktiska råd vid val och montering

Nötkreatur är flockdjur och vill äta samtidigt. Om det inte finns tillräckligt många ätplatser kan konkurrens uppstå, vilket kan stressa lågrankade djur och leda till ojämn fodertillgång. En pinnfront skapar flexibla individuella ätplatser, vilket ger lågrankade djur en chans att få i sig sitt foder. Det finns fortfarande en risk att de bli bortknuffade på grund av den fria rörelsen av huvudet. Det är en risk att djur fastnar eller får skavsår om pinnfronterna är för smala eller för tätt placerade. 

Foderfronten behöver vara anpassad efter djurens storlek, så att de kan äta bekvämt utan att de går upp på ätytan eller att onödig stress uppkommer. En lämplig höjd från marken upp till översta röret är 122–137 cm, vilket ger djuren en naturlig ätställning. Ett vuxet djur över 650 kg ska ha en ätplats som är minst 75 cm bred, enligt Jordbruksverkets föreskrifter. 

Vid restriktiv fodergiva, där mängden foder är begränsad, ska varje djur ha en egen ätplats. Om djuren däremot har fri tillgång på foder räcker det med en ätplats per tre djur. Det kan vara bra att ha i åtanke att vissa leverantörer av pinnfront har ett smalare mellanrum är 75 cm, vilket kan göra att djuren inte får plats att äta vid alla öppningar samtidigt. Sådana fronter är inte lämpliga för restriktiv utfodring.

Referenser

DeVries, T. (2018) Feeding behaviour, feed space, and bunk design and management for adult dairy cattle. Vet Clin Food Anim. https://doi.org/10.1016/j.cvfa.2018.10.003

Nielsen, BL. (1999). On the interpretation of feeding behaviour measures and the use of feeding rate as an indicator of social constraint. Appl Anim Behav Sci. https://doi.org/10.1016/S0168-1591(99)00003-9

Bouissou, MF. (1970). Role du contact physique dans la manifestation des relations hierarchiques chez les bovines. Consequences pra- tiques. Ann Zootech. https://doi.org/10.1051/animres:19700304

Endres, MI., DeVries, TJ., von Keyserlingk, MAG., et al. (2005). Effect of feed barrier design on the behavior of loose-housed lactating dairy cows. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(05)72915-5

Huzzey, JM., DeVries, TJ., Valois, P., et al. (2006). Stocking density and feed barrier design affect the feeding and social behavior of dairy cattle. J Dairy Sci. https://doi.org/10.3168/jds.S0022-0302(06)72075-6

Statens jordbruksverks (2019). Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2019:18) om nötkreaturshållning inom lantbruket m.m. SJVFS 2023:33, saknr L104.

Sanna Soleskog, intervju den 16 april 2025