Ketos

När korna inte klarar av att få i sig tillräckligt med energi via fodret bryter de ner fett- och muskelvävnad. Fett bryts ner till ketonkroppar i levern och när nivåerna av ketonkroppar i blodet blir för högt kallas det ketos och kan ha en negativ påverkan på kornas hälsa, avkastning och fertilitet. 

Vad är ketos? 

Ketos är höga nivåer av ketonkroppar, så som beta-hydroxybutyrat (BHB), i kornas blod.  

Kor i tidig laktation har ökad risk att drabbas av ketos. Acetonemi är ett annat ord för ketos. Ketos uppstår när korna inte lyckas få i sig tillräckligt med energi via fodret samtidigt som energibehovet ökar kraftigt med ökad mjölkproduktion. De flesta däggdjur använder sina kroppsreserver för att stödja mjölkproduktionen men med högre mjölkproduktion ökar risken att den negativa energibalansen blir för djup.  

BHB i mjölk (millimol per liter)

Mindre än 0,15: inte ketos

0,15-0,20: misstänkt ketos

Över 0,20: ketos

Ketos kan upptäckas genom att mäta beta-hydroxybutyrat (BHB) i mjölk, urin eller blod. Vissa personer kan även känna hur kornas utandningsluft luktar aceton. Vid provmjölkning analyseras BHB på kor i tidig laktation. Det går även att köpa tester för mjölkprov eller blodprov som går att använda på gård. Kor anses ha ketos när BHB i blod är över 1,2 millimol per liter.  

Brist på blodsocker 

Energibristen hos kor i tidig laktation är i huvudsak en brist på socker, eller glukos, som behövs till juvrets produktion av laktos i mjölken och till hjärnan. Eftersom mikroberna i vommen lägger beslag på i stort sett allt socker och stärkelse vi utfodrar korna så behöver idisslare förlita sig på levern för bildning av glukos. Levern behöver råvaror som propionat och vissa aminosyror från muskler eller fodret för att kunna bilda glukos. När fett bryts ner bildas glycerol som också kan användas av levern för att bilda glukos.  

Hög koncentration ketonkroppar 

När levern inte klarar av att bilda tillräckligt med glukos börjar korna bryta ner kroppsreserver som fett- och muskelvävnad till aminosyror, fettsyror och glycerol som transporteras med blodet till levern. I levern bryts fettsyrorna ner till ketonkroppar. Många celler i kroppen kan använda ketonkroppar som en energikälla. Ketos uppstår när levern friställer för mycket ketonkroppar (BHB, acetoacetat och aceton) i blodet. Korna hanterar ketos olika bra. Ju bättre hälsostatus korna är i i övrigt, desto bättre klarar de av att hantera höga koncentrationer av ketonkroppar som BHB.  

Schematisk bild över ketos
När kor får ketos beror det på att de inte får i sig tillräckligt med energi via fodret så att de istället mobiliserar kroppens fett- och muskelvävnad. Fettsyrorna bryts ner i levern till ketonkroppar och när nivåerna av ketonkroppar blir för hög har kon ketos. Bild: Johanna Karlsson

Klinisk och subklinisk ketos

Symptom på klinisk ketos är minskad aptit, minskad mjölkavkastning och nedgång i hull tillsammans med förhöjda nivåer av BHB i mjölk och blod. Höga BHB-nivåer utan symtom kallas subklinisk ketos. Det finns forskare som ifrågasätter om subklinisk ketos alltid ska betraktas som en sjukdom. De menar att viss höjning av ketonkroppar är en naturlig del av ämnesomsättningen.  

Vid kraftig och långvarig ketos ökar risken för leverförfettning, speciellt hos feta kor.  

Riskfaktorer för ketos

  • Ingen sinkofoderstat
  • Feta kor
  • För lång sintid
  • Gamla kor
  • Hög mjölkavkastning
  • För lågt intag av glukoskällor (stärkelse, aminosyror) i tidig laktation

Balansgång mellan ketos och vomacidos 

Att utfodra kor i tidig laktation är ofta en balansgång mellan ketos och vomacidos (sur vom). Har man feta kor som utfodras en foderstat med högt fiberinnehåll leder det till lågt foderintag och lågt intag av energi, vilket leder till att korna tar fett från kroppen för att energiförsörja sig och risken för ketos är hög. Utfodrar man i stället stärkelse och annan lättsmält energi som ombildas till propionat i vommen och som är en bra glukoskälla så motverkas ketos. Men ger vi för mycket stärkelse eller utfodrar grovfoder och kraftfoder för sig (få och stora kraftfodergivor), då kommer vommen tidvis bli för sur och korna blir sjuka i vomacidos. Det kan därför löna sig att utfodra kor i tidig laktation protein av hög kvalitet som innehåller aminosyror som kan användas som glukoskälla samtidigt som det inte gör vommen sur så som stärkelse.  

Illustration balans ketos vomacidos
Att utfodra kor i tidig laktation innebär ofta en balansgång där för lågt näringsintag leder till ketos och för mycket stärkelse och socker ökar risken för vomacidos. Bild: Johanna Karlsson

Samband mellan ketos och fruktsamhet 

Höga nivåer av BHB och kraftig negativ energibalans är korrelerat med sämre fruktsamhet. Kor med höga BHB kommer i gång med ägglossning senare efter kalvning, visar inte lika tydliga tecken på brunst och sannolikheten att bli dräktig vid första insemination minskar, troligen på grund av att kroppen prioriterar mjölkproduktion och energiförsörjning över reproduktion.  

Behandla akut ketos 

Läs om hur du kan gå till väga för att behandla akut ketos hos mjölkkor i artikeln om utfodring i tidig laktation.

Att utfodra flytande energipreparat tillsammans med kraftfoder, till exempel via pump i roboten, har i försök inte minskat risken för ketos men kan leda till ökad mjölkproduktion. Flytande energipreparat kan vara ett dyrt fodermedel. Är syftet att öka mjölkproduktionen kan det lönas sig att i stället se över hela foderstaten.  

 

I samarbete med

Materialet är producerat av Johanna Karlsson, Växa

Läs mer

Utfodring tidig laktation

Ingvartsen, 2006. Feeding- and management-related diseases in the transition cow: Physiological adaptations around calving and strategies to reduce feeding-related diseases. Animal Feed Science and Technology. https://doi.org/10.1016/j.anifeedsci.2005.08.003  

Lomander med flera, 2012. Supplemental feeding with glycerol or propylene glycol of dairy cows in early lactation—Effects on metabolic status, body condition, and milk yield. Journal of Dairy Science. http://dx.doi.org/10.3168/jds.2011-4535   

McArt med flera, 2012. Epidemiology of subclinical ketosis in early lactation dairy cattle. Journal of Dairy Science. https://doi.org/10.3168/jds.2012-5443  

Rasmussen med flera, 2024. Global losses due to dairy cattle diseases:  A comorbidity-adjusted economic analysis. https://doi.org/10.3168/jds.2023-24626  

Rico & Barrientos-Blanco, 2024. Ketone biology—The shifting paradigm of ketones and ketosis in the dairy cow. Journal of Dairy Science. https://doi.org/10.3168/jds.2023-23904  

Rutherford med flera, 2016. The effect of subclinical ketosis on activity at estrus and reproductive performance in dairy cattle. Journal of Dairy Science. https://doi.org/10.3168/jds.2015-10154