Utfodring tidig laktation
Ta extra hand om korna veckorna före och efter kalvning då risken för sjukdom är hög. Stärk immunförsvaret med en balanserad utfodring. I tidig laktation ökar behovet av näring och ibland kan det löna sig att ge vissa tillskott.
I tidig laktation är det extra viktigt att ge korna det de behöver. Analysera foder och räkna foderstater för att uppnå en balanserad foderstat. I tidig laktation behövs energi och protein av hög kvalitet (glukoskällor). Men det får inte bli för mycket snabbnedbrutna kolhydrater som stärkelse för då finns risken att vommen blir för sur. Blanda fibrer och energirika fodermedel, och kan du inte det så utfodra grovfoder före kraftfoder. Balansen mellan energi och råprotein är viktigt så att vommikroberna kan få bästa förutsättningar att bygga mikrobprotein.
Immunförsvaret
De första en till två veckorna efter kalvning är perioden i kornas liv då flest behöver behandlas av veterinär. Ju äldre kon är desto högre är risken. Dels innebär själva kalvningen en stor fysisk påfrestning och livmodern behöver läka efter kalvningen. Men även höga nivåer av östrogen, progesteron och kortisol före kalvning som hämmar immunförsvaret kan inverka. Immunoglobulinerna som är en del av immunförsvaret minskar i kon kring kalvning eftersom de går till råmjölken. Även funktionen hos de vita blodkropparna blir nedsatt. Lågt foderintag och låga kalciumnivåer kan också bidra till nedsatt immunförsvar.
Vitaminer
Vitamin A, D och E är viktiga för immunsystemet. De är alla tre fettlösliga vitaminer vilket betyder att korna kan inte göra sig av med överskott via utsöndring i urinen. Därför är det viktigt med lagom nivåer, då både för mycket och för lite kan orsaka problem.
| Vitamin | Funktion | Brist ökar risk för | Behov | |
|---|---|---|---|---|
| A | Syn, celldelning, skelett och hud | Kvarbliven efterbörd, dödfödslar | Ökar med hög mjölkavkastning | |
| D | Kalciumreglering | Benskörhet, kalvningsförlamning | Högre under laktationen | |
| E | Antioxidant tillsammans med selen | Mastit, kvarbliven efterbörd | Ökar i i sintid inför kalvning | |
Tillskott
Det finns många olika tillskott och några vanliga är vomskyddat kolin, metionin och lysin, samt niacin, biotin, jäst och buffert. Mycket av forskningen på tillskotten har utförts i Nordamerika där foderstater till mjölkkor vanligen baseras på majsensilage, kärnmajs och soja vilket inte alltid är gör resultaten relevanta och direkt överförbara på foderstater som vanligen används i Sverige med mer gräsklöverensilage, korn och rapsmjöl.
Det kan vara svårt att räkna ut om det lönar sig att ge olika tillskott till mjölkkor. Att utfodra tillskott på något som dina kor inte har brist på är inte lönsamt. Men tillskott kan ibland leda till ökad avkastning och hälsa. EVOP-metoden eller ”en sak i taget” kan hjälpa dig utvärdera effekten av olika åtgärder på din gård, se referenslistan för mer information.
Ketos
Kor i tidig laktation har ökad risk för att drabbas av ketos. Acetonemi är ett annat ord för ketos. Ketos uppstår när korna inte lyckas få i sig tillräckligt med energi via fodret samtidigt som energibehovet ökar kraftigt med ökad mjölkproduktion.
Ketos kan upptäckas genom att mäta BHB i mjölk eller blod. Vid provmjölkning analyseras BHB på kor i tidig laktation. Kor anses ha ketos när BHB i mjölk är över cirka 0,15 millimol per liter.
Symptom på klinisk ketos är minskad aptit, minskad mjölkavkastning och nedgång i hull tillsammans med förhöjda nivåer av BHB i mjölk och blod. Höga BHB-nivåer utan symtom kallas subklinisk ketos. Subklinisk ketos skattas som en av de mest kostsamma sjukdomarna inom mjölkproduktionen baserat på förlorad avkastning, sämre fertilitet och ökad risk för avlivning, just för att så många djur drabbas.
Det finns ett samband mellan ketos och andra sjukdomar som livmoderinflammation och kvarbliven efterbörd. Men det är inte helt utrett hur det hänger ihop. Är det höga nivåer av BHB som leder till nedsatt immunförsvar och vidare till sjukdom, eller är det nedsatt immunförsvar och inflammation som leder till lägre foderintag och höga BHB? Det finns också ett samband mellan höga nivåer av BHB och sämre fruktsamhet.
Behandla akut ketos
Kor med klinisk ketos kan man behandla akut med energihöjande preparat som vanligen innehåller propylenglykol, glycerol och/eller kalcium- eller natriumpropionat. Vid behandling av ketos bör de flytande energipreparaten ges genom att hälla det i kon genom munnen med slang eller flaska. Fråga din veterinär om du är osäker på hur du ger stötdoser som inte riskerar skada kon. Vanligen ges tre deciliter propylenglukol eller fem deciliter glycerol en gång per dag i 3 till 5 dagar. Propylenglykol är giftigt i för höga doser.
Akut behandling av ketos är ofta effektivt men arbetskrävande och därmed kostsamt. Satsa därför främst på förebyggande åtgärder. Speciellt om du har många fall av ketos i din besättning.
I samarbete med
Materialet är producerat av Johanna Karlsson, Växa
Läs mer
Läs mer om ketos
Horst med flera, 2021. The influence of immune activation on transition cow health and performance - A critical evaluation of traditional dogmas. Journal of Dairy Science. https://doi.org/10.3168/jds.2021-20330
Lopreiato med flera, 2020. Role of nutraceuticals during the transition period of dairy cows: a review. Journal of Animal Science and Biotechnology. https://doi.org/10.1186/s40104-020-00501-x
McArt med flera, 2012. Epidemiology of subclinical ketosis in early lactation dairy cattle. Journal of Dairy Science. https://doi.org/10.3168/jds.2012-5443
NASEM, 2021. Nutrient Requirements of Dairy Cattle: Eight Revised Edition. https://doi.org/10.17266/25806
