Tomtid i grisboxen – spelar antalet dygn någon roll?
Två eller fem dygns tomtid efter tvätt och upptorkning gav ingen mätbar skillnad i smittryck. Det är ett av resultaten från ett stallförsök vid SLU:s forskningscentrum Lövsta, där Lisa Dahlin och Vanja Pennebrink undersökte hur olika åtgärder påverkar smittrycket i grisboxar. Däremot visade försöket att desinfektion och var i boxen provet togs hade betydelse. Stallförsöket genomfördes i samarbete med Stiftelsen Lantbruksforskning.
Fyra snabba slutsatser
- Tomtidens längd gav ingen mätbar skillnad. Varken antalet bakterier eller mängden organiskt material skilde sig statistiskt säkerställt mellan 48 och 120 timmars tomtid efter tvätt och upptorkning.
- Desinfektion sänkte bakteriemängden tiofalt. Boxar som desinficerades efter tvätt hade ungefär tio gånger färre bakterier – oavsett hur länge stallet stod tomt.
- Spaltgolvets hörn var den smutsigaste platsen. Där fanns runt 800 gånger fler bakterier än på betonggolvet mitt i boxen. Skillnaden var statistiskt säkerställd.
- Två tarmbakterier fanns kvar överallt. E. coli och Enterococcus hirae hittades i flera boxar vid samtliga provtagningar, framför allt på spaltgolvet.
Vad betyder det i praktiken?
Prioritera tvätten framför extra dygn. Tvätten och en viss tomtid är det som gör jobbet. Jämfört med mätningar direkt efter tvätt i samma besättning hade bakterierna minskat statistiskt säkerställt redan efter 48 timmar. Att förlänga tomtiden från två till fem dygn gav ingen ytterligare mätbar minskning.
Lägg extra kraft på spaltgolvet. Hörnen på spaltdelen var den svåraste platsen att få ren – runt 800 gånger fler bakterier än betonggolvet i mitten. Det är där tid och tvätt gör mest nytta. Aerosoler, små partiklar, som bildas på spaltgolven riskerar att sprida bakterier i andra delar av boxen eller stallet.
Desinfektion ger en tydlig extra effekt. Skillnaden mellan desinficerade och odesinficerade boxar var ungefär en tiopotens, alltså tio gånger färre bakterier, oavsett tomtid.
Se till att stallet verkligen torkar. Golvets möjlighet att torka upp påverkas av luftfuktighet och temperatur, som i sin tur påverkas av till exempel tillskottsvärme. Det är minst lika viktigt som antalet dygn på kalendern.
Se filmen från stallförsöket
Att tänka på när du läser resultaten
Studien är gjord i en besättning, i två grisningsstallar, under en höstperiod. Resultaten säger något om hur snabbt bakteriemängden planar ut efter tvätt i just den miljön. För indikatorbakterierna mättes endast förekomst, inte mängd. Att gå igenom rutinerna i den egna besättningen bör alltid göras internt, tillsammans med rådgivare eller besättningsveterinär.
Resultat: antalet bakterier
Resultaten redovisas som viktade medelvärden (estimated marginal means). Viktade medelvärden används statistiskt för att ge en mer korrekt bild av det förväntade värdet i en hel population.
Staplarna för 48 och 120 timmar är i praktiken lika höga inom varje kombination – det är själva poängen. Skillnaderna var inte statistiskt säkerställda, och de exakta medelvärdena överlappas dessutom av varandras standardavvikelser.
Två skillnader är däremot tydliga i diagrammet. Den ena är mellan provtagningsplatserna: spaltgolvets hörn låg nästan tre tiopotenser högre än betonggolvet i mitten – ungefär 800 gånger fler bakterier. Den skillnaden var statistiskt säkerställd för båda tvättrutinerna. Den andra är mellan omgångarna: boxarna som desinficerades låg ungefär en tiopotens lägre, alltså tio gånger färre bakterier, oavsett tomtid.
Resultat: organiskt material (ATP)
ATP visar hur mycket organiskt material – smuts – som finns kvar på ytan. Här syns samma mönster som för bakterierna: ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan 48 och 120 timmar. Skillnaden mellan de två provtagningsplatserna var däremot statistiskt säkerställd för respektive tvättrutin.
Tvätten och de första två dygnen gör jobbet. Ytterligare tre dygns tomtid gav ingen mätbar effekt.
Resultat: indikatorbakterier
Fyra vanliga, kända och potentiellt sjukdomsframkallande bakterier från grisarnas normala avföring undersöktes. Samma fyra arter används som indikatorbakterier vid test av desinfektionsmedel enligt svensk och europeisk standard. Här mättes bara förekomst – inte mängd.
- Escherichia coli – finns i tarmen hos alla grisar. Vissa stammar orsakar diarré och juverinflammation hos suggan.
- Enterococcus hirae – vanlig tarmbakterie med stor förmåga att fastna i stallmiljön. En orsak till spädgrisdiarré.
- Pseudomonas aeruginosa – finns i tarmen hos alla grisar och har mycket stor förmåga att fastna i miljön.
- Staphylococcus aureus – finns i tarmen hos gris och är ursprunget till MRSA.
| Indikatorbakterie | Bara tvätt, 48 h | Bara tvätt, 120 h | Tvätt + desinfektion, 48 h | Tvätt + desinfektion, 120 h |
|---|---|---|---|---|
| Escherichia coli | Ja | Ja | Ja | Ja |
| Enterococcus hirae | Ja | Ja | Ja | Ja |
| Pseudomonas aeruginosa | Nej | Nej | Nej | Nej |
| Staphylococcus aureus | Nej | Nej | Nej | Nej |
Både E. coli och E. hirae hittades i flera boxar vid alla tillfällen, och majoriteten av de misstänkta kolonierna hittades i prover tagna på spaltgolvet.
Så gick studien till
Studien genomfördes i grisstallarna på Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala under september–oktober 2025. Platsen valdes för att kunna möjliggöra direkta jämförelser med tidigare studier i samma miljö, där olika tvättmetoder testats. Därmed var faktorer som golvstruktur, noggrannhet i utförandet, stalltemperatur och vattentemperatur desamma. Två grisningsstallar användes, och båda tvättades likadant.
- Dag 1 – Blötläggning. Stallet blötlades med så kallad dimning.
- Dag 2 – Högtryckstvätt. Manuell högtryckstvätt med varmvatten. Golvvärmen var avstängd under hela försöket.
- Omgång 2 – Desinfektion. I den andra omgången applicerades desinfektionsmedel (Virkon S) manuellt med ryggspruta efter tvätten. I omgång 1 gjordes ingen desinfektion.
- Efter 48 timmar – Första provtagningen. Prover togs på två platser i varje box: mitt på den fasta liggytan av betong, och i hörnet på spaltdelen.
- Efter 120 timmar – Andra provtagningen. Samma provtagning upprepades efter fem dygns tomtid.
Vad mättes?
Totalantal bakterier (log CFU/100 cm²)
Prov togs med en förfuktad kompress från en förbestämd yta. Bakterierna odlades och räknades enligt en ISO-godkänd spädningsmetod.
Organiskt material, ATP (log RLU/100 cm²)
Prov togs med tops och analyserades i en luminometer, där en bioluminescens-reaktion mäter ATP-värdet.
Indikatorbakterier (förekomst ja/nej)
Från spädningarna odlades fyra utvalda bakteriearter fram på specifika odlingsmedier. Här mättes bara förekomst – ja eller nej, inte hur mycket.
Varför tomtid över huvud taget?
I modern, storskalig grisproduktion är god hygien nödvändig för att hålla nere antalet sjukdomsframkallande bakterier i grisarnas omgivning – det som kallas smittryck. Ett högt smittryck ökar risken för att grisarna blir sjuka, vilket i sin tur ökar antalet antibiotikabehandlingar och risken för resistensutveckling.
Kostnaden syns inte alltid. Den subkliniska sjukligheten – där djuret bär på en smitta utan att synbarligen bli sjukt – är svår att uppskatta, men har i en tidigare rapport beräknats till 5 280 kronor per sugga och år.
I svenska besättningar är ”all in – all out” med noggrann tvätt och ofta även desinfektion mellan varje djuromgång standard, och en förutsättning för vår låga antibiotikaförbrukning. Rutinen kräver att alla grisar i en avdelning kan flyttas samtidigt, så att hela stallavdelningen blir tom.
Gängse rekommendation är att tidsintervallet mellan två grupper bör vara cirka en vecka, för att hinna med tvätt, desinfektion och upptorkning följt av tomtid innan nästa grupp ska grisa. Vanligt förekommande tomtider är två till fem dagar beroende på hur mycket tid övriga moment kräver. Hur mycket olika tomtider påverkar smittrycket har dock varit okänt.
Ord och begrepp
Smittryck
Mängden sjukdomsframkallande bakterier i djurens omgivning. Ju högre smittryck, desto större risk att grisarna blir sjuka.
All in – all out
Hela djuromgången flyttas in och ut samtidigt, så att stallet kan tömmas, tvättas och torka innan nästa omgång.
Tomtid
Tiden från att stallet är färdigtvättat och upptorkat till dess att nästa omgång grisar flyttar in.
ATP
En energimolekyl som finns i alla levande celler. Mängden ATP på en yta visar hur mycket organiskt material – smuts – som är kvar efter rengöring.
CFU
Kolonibildande enhet. Ett mått på antalet levande bakterier i ett prov.
Log / tiopotens
Resultaten redovisas logaritmiskt. En skillnad på 1 log betyder tio gånger, 2 log hundra gånger och 3 log tusen gånger.
Fördjupning: alla mätvärden
Resultaten presenteras som viktade medelvärden (estimated marginal means) samt exakta medelvärden med standardavvikelse (SD).
| Tvättrutin | Provtagningsplats | 48 h, viktat | 48 h, exakt ± SD | 120 h, viktat | 120 h, exakt ± SD |
|---|---|---|---|---|---|
| Bara tvätt | Spaltgolv, hörn | 8,20 | 7,74 ± 0,51 | 7,97 | 7,77 ± 0,31 |
| Bara tvätt | Betonggolv, mitt | 5,31 | 5,69 ± 0,50 | 5,08 | 5,39 ± 0,32 |
| Tvätt + desinfektion | Spaltgolv, hörn | 7,09 | 7,45 ± 0,29 | 6,87 | 7,18 ± 0,24 |
| Tvätt + desinfektion | Betonggolv, mitt | 4,21 | 3,95 ± 0,53 | 3,98 | 3,56 ± 0,49 |
| Tvättrutin | Provtagningsplats | 48 h, viktat | 48 h, exakt ± SD | 120 h, viktat | 120 h, exakt ± SD |
|---|---|---|---|---|---|
| Bara tvätt | Spaltgolv, hörn | 3,53 | 3,04 ± 0,24 | 3,61 | 3,84 ± 0,24 |
| Bara tvätt | Betonggolv, mitt | 3,25 | 3,72 ± 0,39 | 3,33 | 3,13 ± 0,21 |
| Tvätt + desinfektion | Spaltgolv, hörn | 3,32 | 3,45 ± 0,30 | 3,40 | 3,54 ± 0,33 |
| Tvätt + desinfektion | Betonggolv, mitt | 3,04 | 2,95 ± 0,20 | 3,12 | 2,95 ± 0,24 |
Om studien
- Projekt: Betydelsen av ”tomtid” för att minska smitt-trycket i grisboxen.
- Initierat och finansierat av: Stiftelsen Lantbruksforskning och Kunskapsnav Animalieproduktion.
- Genomförd: Grisstallarna vid Lövsta forskningscentrum, Funbo-Lövsta, Uppsala, september–oktober 2025.
- Omfattning: 2 stallar, 12 boxar per stall, 2 provtagningsplatser per box – totalt 192 prover.
- Kopplat till: Pågående doktorandprojekt ”Lågt smittryck – en förutsättning för friska grisar och låg antibiotikaförbrukning”, där metoder för att mäta smittryck standardiserats.
- Metodreferens: SS-EN 1276:2019, Swedish Standards Institute.
Pilotprojekt och stallförsök
Syftet med stallförsöken är att genomföra praktiska och verklighetsnära tester direkt i stallmiljöer, där nya tekniker, rutiner och lösningar kan utvärderas på gårdsnivå. På så sätt får man mer relevanta och oberoende resultat som kompletterar traditionell forskning och rådgivning, och som snabbare kan komma hela branschen till nytta.
Pilotprojekt startades tillsammans med Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) under 2025 för att ta fram en gemensam modell för stallförsök. Kunskapsnav Animalieproduktion och SLF har sedan ansökt om ytterligare medel för att möjliggöra fler tester för olika djurslag och bygga upp en stabil, långsiktig struktur för fortsatt utveckling.
Lantbrukarnas behov står i centrum för arbetet. Nya idéer till stallförsök samlas löpande in via analysgrupper, workshops och samarbetsforum. Med fortsatt finansiering är målet att vidareutveckla och skala upp modellen, så att stallförsök kan bli en etablerad och effektiv metod för innovation och kunskapsspridning inom branschen.

