Riskfaktorer för mastit – kalvar och dräktiga kvigor
Skötseln av kalvar och dräktiga kvigor påverkar risken för mastit senare i livet. Kalvar är till exempel känsliga för sjukdomar som diarré eller luftvägsproblem, vilka kan påverka både deras hälsa och framtida mjölkproduktion.
Kalvar
Den unga kalven är känslig för infektionssjukdomar som leder till diarré och luftvägsproblem. Sådana sjukdomar kan i sin tur leda till försämrad hälsa senare i livet, sämre tillväxt och sämre produktion när kvigan blir en mjölkproducerande ko. Det är därför mycket viktigt att ha rutiner, till exempel råmjölksutfodring, som gör att kalvarna håller sig friska och växer bra.
Skötseln av kvigkalvarna kan även påverka juverhälsan senare i livet. Om kalvarna till exempel får mjölk från kor med höga celltal eller klinisk mastit finns det risk att juverbakterier överförs till kalven. Risken för konsekvenser för juverhälsan är troligen störst om man ger mjölk från kor som har juverinfektion med Staphylococcus aureus eller Streptococcus agalactiae till kalvar som går i grupp eftersom det inte är ovanligt att kalvar suger på varandra. Dessa bakterier är kända för att vara extra smittsamma. Om kalvarna suger på spenarna på varandra finns det dels risk att överföra juverbakterier direkt till spenarna men också risk att spenvävnaden skadas.
Dräktiga kvigor
Juverinfektioner kan ske redan hos unga kvigor som inte är dräktiga men risken ökar under dräktigheten och är störst bland högdräktiga kvigor. Det är dock ovanligt att kvigor behandlas för klinisk mastit men detta kan bero på att lindriga fall inte upptäcks.
Det är dock alltför vanligt att kvigor har klinisk eller subklinisk mastit när de kalvar in eller att de kalvar in med en juverdel, eller i värsta fall flera juverdelar, som är förstörda och inte producerar mjölk. Orsaken till sådana skador är troligen juverinfektion och mastit under dräktigheten ofta i kombination med att spenarna skadats genom spensugning.
Juverödem är ganska vanligt bland högdräktiga kvigor/nykalvade förstakalvare och kan öka risken för mastit troligen genom ökad risk för mjölkläckage på grund av sämre förslutning av spenkanalen. Försämrad blodcirkulation i juvret kan troligen också ha negativ påverkan på juvrets försvar.
Andra riskfaktorer för juverinfektion och mastit hos kvigor är till exempel dålig hygien i närmiljön, flugförekomst och att dräktiga kvigor går tillsammans med mjölkande kor eller sinkor med juverinfektion. Kvigans immunförsvar kan också påverkas negativt om utfodringen, inklusive tillskott av mineraler och vitaminer, är bristfällig.
Under betesperioden kan ibland kvigor drabbas av så kallad kvigmastit/sommarmastit som ofta orsakas av juverinfektion med Trueperella pyogenes, ibland i kombination med andra bakterier. En förutsättning för dessa mastiter är troligen små skador på spenarna (t ex orsakade av taggiga buskar) som attraherar flugor som på så sätt kan sprida bakterier mellan djur.
Tillbaka till översiktssidan om ”Orsaker till mastit”
Läs mer
Om kalvar och kalvhälsa på Kalvportalen och Viden om kalve
Om råmjölk och kalvhälsa hos SVA
Juverportalen i samarbete med
