Havre med högt fettinnehåll kan ge högre mjölkproduktion och bättre lönsamhet
Att byta ut korn mot högfettshavre som spannmål i foderstaten kan förbättra både mjölkproduktion och fodereffektivitet, visar en studie från norra Sverige. Det kan ge ett bättre resultat i kalkylen för mjölk-minus-foder, trots dyrare foderstat. Samtidigt kan klimatpåverkan minska genom lägre metanutsläpp.
Den aktuella studien undersökte bland annat produktion, fodereffektivitet och metanutsläpp när havre med högre fettinnehåll användes som spannmål istället för korn, i en foderstat baserad på 60 procent gräsensilage, mineraler, och rapsmjöl eller rapskaka.
Högre avkastning och fodereffektivitet
Mjölkproduktionen ökade med i snitt 2,4 kilo energikorrigerad mjölk (ECM) per dag, från drygt 39 kilo – troligen på grund av den högre fetthalten i foderstaten. Fodereffektiviteten förbättrades från 1,63 till 1,69 kilo ECM per kilo torrsubstans (ts). Mjölkens fetthalt var oförändrad, medan proteinhalten blev något lägre med högfettshavre än med korn.
Rådgivaren resonerar
Högfettshavre är en havresort med högre innehåll av råfett än de traditionella sorterna. I försöket användes sorten Fatima från Lantmännen (7,2 procent råfett av ts). Än så länge är sorten ovanlig, troligen på grund av den lägre avkastningen som är cirka 20 procent lägre för högfettshavre jämfört med andra havresorter. I jämförelse med korn har högfettshavre högre innehåll av råfett, råprotein och fibrer (NDF). Däremot är stärkelsenivån högre i korn än högfettshavre.
I tabellen nedan jämförs studiens foderstat för korn och rapsmjöl med högfettshavre och rapsmjöl. I studien åt korna som fick korn totalt 24,4 kilo ts per dag, medan korna som åt havre åt 25,7 kilo ts per ko och dag. Följande priser har använts: ensilage 1,80 kr/kg ts, korn 2 kr/kg, högfettshavre 2,4 kr/kg och rapsmjöl 3,8 kr/kg.
En foderstat med högfettshavre är dyrare än korn, men på grund av att korna mjölkade mer blir kalkylen för mjölk minus foder högre för högfettshavre än korn. Skillnaden är 5 kronor per ko och dag, motsvarande 500 kr per dag i en besättning med hundra kor. Fettet från havren skulle kunna ersättas på annat håll, men få av oljeprodukterna på marknaden är svenska. Högfettshavre kan därmed vara ett alternativ för att använda större andel svenska foderråvaror.
Fler resultat från studien
Lägre metanutsläpp
Metanutsläppen minskade med 11-15 procent med högfettshavre istället för korn, när det fodrades tillsammans med rapsmjöl. Däremot sågs ingen minskning om det användes tillsammans med rapskaka, eftersom metanutsläppen redan var på en lägre nivå med rapskaka jämfört med rapsmjöl.
Högre ureahalt i mjölken
Utfodring med högfettshavre ökade ureahalten i både mjölk och urin, särskild när det kombinerades med rapsmjöl istället för rapskaka.
Om studien
Studien gjordes på 24 röda kor på SLU:s försöksladugård Röbäcksdalen i Umeå. Spannmålsandelen låg på 27-31 procent av ts och proteinfoderandelen låg på 8-12 procent av ts. Utöver högfettshavre och rapsmjöl/-kaka undersöktes också Bovaer med dosen 68 milligram per kilo ts.
Läs mer
Artikeln bygger på en längre artikel i tidningen Husdjur, nummer 1 2026. Högfettshavre, rapskaka och Bovaer ger olika effekter på metanutsläpp
Hela den vetenskapliga studien hittar du här:
Fant med flera, 2025. Lactational performance and enteric methane emissions in dairy cows fed high-oil oats, cold-pressed rapeseed cake, and 3-nitrooxypropanol in a grass silage–based diet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Dairy Science
I samarbete med
Artikeln är framtagen i samarbete med Kajsa Ståhlberg, Rådgivarna Sjuhärad, och har stämts av med studiens huvudförfattare Petra Fant, SLU
