Bättre lönsamhet med hållbara kor
En ko som håller fler laktationer är mer lönsam. Artikeln är en del av en digital stallvandring om hållbara kor och att minska andelen kadaver hos Svante och Hanna Ralsgård i norra Skåne.
– Vår grundtanke är att det är billigare att sina en ko i två månader än att föda upp en kviga i två år, berättar Svante, som ser första laktationen är en prövotid. Förstakalvare som av olika anledningar inte fungerar i roboten slaktas ut, annars är målet att alla kor ska blir minst andrakalvare.
Foderrådgivaren Albin Kornbeck (J-O Brink) håller med och ser att gårdar förlorar pengar genom att inte utnyttja mjölkkorna optimalt. Han resonerar att även om det är tacksamt med dagens höga slaktvärde så är det ett bakvänt resonemang att slakta en ko för att slaktvärdet ger samma intäkt som kostnaden för att sätta in en ny kviga.
– En ko har potential att hålla i flera laktationer, mjölka bra och vara frisk om vi ger henne rätt förutsättningar. Om man vill arbeta utifrån bra slaktpriser är det bättre att seminera mer med köttras och föda upp de kalvarna till slakt, säger Albin.
– Kor kan öka i mjölk upp till fjärde eller femte laktationen. Det innebär att gården inte utnyttjar resurserna för maximal mjölkmängd om den har många förstakalvare.
Mjölkmängden är alltså direkt kopplad till hållbarhet men det behövs fler måttstockar än bara mjölk. – Se korna som en resurs och fokusera på att maxa kon i stället för systemet, tipsar besättningsveterinären Eva Láadal Kemna (Kemna Veterinärpraktik). Albin rekommenderar också att lantbrukare ska våga ifrågasätta sig själva och hur länge korna håller, och gärna jämföra sig med andra gårdar. Utöver produktionsuppföljningsprogram kan nyckeltal och medel för andra gårdar kan till exempel hittas genom Växas husdjurs- och djurhälsostatistik Växas husdjurs- och djurhälsostatistik.
– Titta på varför djuren utgår, och fråga dig själv – skulle jag tjäna på att behålla dem en laktation till? Är en viss mjölkavkastning lönsam om korna inte håller fler laktationer?
Foder är en stor kostnad inom mjölkproduktionen och Ralsgård har också haft brist på egenodlat foder.
– En kviga kräver jobb och foder i två år innan hon börjar tjäna pengar. Därför var det naturligt för oss att titta på vad vi kunde göra för att förbättra hållbarheten på korna och därmed minska rekryteringsprocenten, säger Svante.
Du hittar hela stallvandringen här
