Klimatåtgärder på grisgård
Ett effektivare resursutnyttjande kan vara bra både för klimatet och grisgårdens ekonomi. Beräkningar från Greppa Näringen visar att framför allt högre produktivitet, bättre foderomvandling, god djurhälsa och lägre dödlighet kan minska klimatavtrycket per kilo producerat griskött samtidigt som lönsamheten förbättras.
Slutsatsen är att klimat och lönsamhet ofta går hand i hand. Åtgärder som ger friska djur, god tillväxt, bättre foderutnyttjande samt minskat foderspill och andra förluster är därför en bra utgångspunkt. Flera åtgärder tillsammans kan ge ännu större effekt.
Fyra olika scenarion
I en exempelgård med 300 suggor, 3 860 slaktgrisar, 250 hektar åker och 4 000 smågrisar som säljs från gården, jämfördes fyra olika scenarion:
- En normal grisgård med premix och spannmål till alla djuren
- Högre tillväxt och foderomvandlingsförmåga samt mindre dödlighet
- Foder med lägre klimatavtryck till slaktgrisarna
- Bättre produktivitet, mindre förluster och foder med lägre klimatavtryck
Resultat
När antalet producerade smågrisar ökade, tillväxten förbättrades och foderåtgången per kilo tillväxt minskade sjönk klimatavtrycket. Samtidigt förbättrades det ekonomiska resultatet med 92 öre per kilo såld gris, motsvarande cirka 588 000 kronor för exempelgården.
Att ersätta soja med rapsmjöl till slaktgrisarna minskade också klimatavtrycket men gav i beräkningen ett sämre ekonomiskt resultat eftersom den totala foderåtgången ökade. När foder med lägre klimatavtryck i stället kombinerades med högre produktivitet blev resultatet både lägre klimatavtryck och bättre ekonomi.
Går det att genomföra i praktiken?
Scenarierna visar att det finns potential att både minska klimatpåverkan och förbättra ekonomin på grisgården. Beräkningarna bygger dock på antaganden, och det behöver utredas vidare om scenarierna går att genomföras fullt ut i verkligheten.