Utfodring av digivande suggor: utfodringsrutiner, kurvor och givor

Utfodringsrekommendationerna för digivande suggor kan variera något beroende på vilken genetik som används i produktionen. För att säkerställa en hög mjölkproduktion och minimera viktförlusten under digivningsperioden är det avgörande att suggor utfodras korrekt. 

Utfodringsrutiner

Det rekommenderas att suggor utfodras tre gånger per dygn inför grisning, med jämna intervall över dygnet. Detta bidrar till ett lugnare och mer problemfritt grisningsförlopp. Efter grisningen bör samma utfodringsfrekvens, tre väl fördelade tillfällen per dag, upprätthållas för att stödja suggans återhämtning och mjölkproduktion.

Foderkurvor 

Foderkurvor är ett värdefullt verktyg i utfodringen av suggor och bör alltid anpassas efter förutsättningarna i den enskilda besättningen. Det är en stor fördel att arbeta med separata foderkurvor för förstagrisare och för övriga suggor, både före och efter grisning, eftersom deras näringsbehov skiljer sig åt.

Vid utfodring med torrfoder bör foderkurvan utformas så att den passar volymen i de automatiska foderautomaterna. Används blötfoder matas i stället en minimifoderkurva in i styrsystemet, som sedan kan justeras utifrån behov. På så sätt säkerställs en optimal och individanpassad tilldelning av foder genom hela digivningsperioden.

Justering av fodergiva för digivande suggor 

Fodergivan bör alltid utgå från den enskilda suggans faktiska foderintag. Endast de suggor som konsekvent äter upp allt foder i sitt tråg bör få sin tilldelning justerad uppåt, eftersom det tyder på god aptit och förmåga att tillgodogöra sig en större mängd foder. På så sätt optimeras både näringsupptaget och mjölkproduktionen, samtidigt som risken för foderrester och onödigt spill minimeras.

Nedan följer exempelkurvor för fodertilldelning:

DanBred

Dag efter grisningMinsta fodergiva, kg/ dagMJ NEMålgiva, kg/ dagMJ NE
02,928,42,928,4
23,332,33,736,3
74,746,16,058,8
147,068,68,583,3
167,573,59,088,2
18 - 358,078,49,088,2

Fodertabellen är baserad på ett digivningsfoder med en energikoncentration på 9,8 MJ NE och 8,3 g sis-lysin per kg foder.

Topigs Norsvin

Dag efter grisningFörstagrisare kg/ dagMJ NESuggor kg/ dagMJ NE
02,019,82,524,8
12,322,83,029,7
22,827,73,534,7
33,332,74,039,6
43,837,64,544,6
54,342,65,049,5
64,342,65,049,5
74,847,55,554,5
85,352,56,059,4
>8Fri tilldelningFri tilldelningFri tilldelningFri tilldelning

Fodertabellen är baserad på ett digivningsfoder med en energikoncentration på 9,9 MJ NE och 9,3 g sis-lysin per kg foder.

Maximal fodergiva under digivningsperioden

Mot slutet av digivningsperioden kan suggan konsumera mer än 10 kilo foder per dag. Det är dock viktigt att fodergivan anpassas noggrant, med hänsyn till både suggans kroppskondition och antalet smågrisar i kullen.

Vid justering av fodergivan är det viktigt att regelbundet bedöma varje suggas kroppskondition:

  • Suggor med för högt hull bör begränsas för att undvika ytterligare fettansättning.
  • Gyltor hålls vanligtvis på minimum 8 kg per dag, givan skall uppåt om det behövs
  • Genomsnittligt stora suggor med god kondition bör ligga på cirka 9 kg per dag.
  • Suggor med låg kroppskondition kan behöva så mycket som 10,5 kg foder per dag för att kompensera.

Runt dag 16, då mjölkproduktionen är som högst, är behovet för att upprätthålla suggans kroppskondition som viktigast.  

Det är det viktigt att vara uppmärksam på suggans aptit och se till att foderintaget inte minskar under den sista veckan före avvänjning. Ett bibehållet högt foderintag är avgörande både för suggans återhämtning och för smågrisarnas fortsatta tillväxt.

Mer om specifika utfodringsstrategier och rekommendationer finns på respektive avelsbolags hemsidor.

Författare: Maria Malmström 
 

Ämnesord