Del 1: Förståelse för fjäderplockning hos värphöns

Särskilt allvarlig är den så kallade "severe feather pecking" (SFP), där fåglar rycker loss fjädrar från ryggen och vid stjärten, ibland äter de dem också. Fjäderplockning är inte bara ett välfärdsproblem för offret, utan även ett tecken på att den plockande hönan inte trivs i sin miljö.
Fjäderplockning är vanligare i frigående system där hönorna har mer kontakt med varandra. Det är därför viktigt att förstå varför detta händer, och vad vi kan göra åt det.

Vad är fjäderplockning och vad är det inte?

Det finns två typer av fjäderplockning. Den milda formen (gentle feather pecking) är relativt harmlös och kan till och med vara en del av normalt socialt beteende. Den sker oftast i ung ålder och innebär lätt pickande på fjädertoppar. Den allvarliga formen (SFP) är däremot aggressivare, gör ont och kan leda till skador och död. Denna aktivitet kan sprida sig i flocken och utvecklas till kannibalism.
Viktigt att skilja från fjäderplockning är aggressiva pick, de riktas främst mot kam och huvud i samband med rangordning. Det finns också andra typer av kannibalistiskt pickande, som kloak- och tåpickning. SFP har däremot andra orsaker då det tros vara ett beteende som hänger ihop med frustration och brist på stimulans.

Varför börjar hönor plocka fjädrar?

Problemet är komplext och påverkas av både arv och miljö. Höns som saknar lämpligt material att picka i, till exempel strö för att sprätta i eller sand för att bada i blir ofta frustrerade. Då kan de börja rikta sitt naturliga pickbeteende mot flockkamraternas fjädrar. Studier visar att tillgång till förströelse under uppväxten är avgörande. Får kycklingarna inte picka i strö innan fem veckors ålder, ökar risken markant för fjäderplockning senare i livet.
Även ljusstyrka, djurtäthet i stallet, brist på sittpinnar och sociala faktorer spelar in. Höns är känsliga för sin omgivning. Ett fåtal individer med hög rädsla och aktivitet kan påverka hela flockens stressnivå och öka risken för fjäderplockning.

Ärftlighet och stress påverkar

Vissa hönslinjer är genetiskt mer benägna att plocka fjädrar än andra. Studier visar att vissa linjer har en lägre nivå av serotonin, en signalsubstans kopplad till lugn och impulskontroll.
Stress hos moderhönan under uppfödning kan dessutom föras vidare till kycklingarna. Höns som kläcks från ägg som lagts under stressiga förhållanden är oftare rädda och har högre risk att utveckla SFP.