Bygga för kompostbädd

Stomme, tak och väggar

Det viktiga med stommen är att den är tillräckligt hög. Ju högre stomme desto större kan väggöppningarna göras. På det sättet kan stallet ventileras tillräckligt. Rekommendationen är att stommen är så hög att öppningen mellan takfot och grundmur (eller motsvarande) blir 4,5 till fem meter. Det är bra att undvika stolprader i bädden eftersom det gör harvning och utgödsling av bädden mer komplicerad. Om det krävs extra stolprader för att stommen ska hållas stabil går det ofta att placera dem i kanten mellan skrapgången och kompostbädden. Där är stolparna varken i vägen vid harvning av bädden eller skrapning av skrapgången.

Taket i kompoststallet behöver inte vara isolerat men det rekommenderas för att minska risken för kondensdropp från taket och ner i bädden. Om man väljer att inte isolera är det viktigt att använda material i taket som har någon typ av kondensskydd. I snörika områden rekommenderas att taket får ett längre takutskjut för att undvika att snöras från taket lägger sig mot stomme och väggöppningar. 

Ett stall med kompostbädd ska ha fri luftväxling. Det betyder att stallet inte ska ha täta väggar annat än möjligen i gavlarna. Ju större öppningar i stallet desto bättre. 

Liggyta och gångbredd

För att kompostbädden i stallet ska fungera optimalt behöver varje mjölkko mellan 10 och 13 kvadratmeter ströbäddsyta när de hålls på en kompostbädd. Ytan behövs för att ströbädden ska bibehålla rätt fuktighet. Beroende på årstid, klimat och laktationsintervall kan arean per djur behöva minskas eller ökas. Skrapgången vid foderbordet ska helst vara åtminstone fem till sex meter bred. En smalare skrapgång gör att andelen gödsel som hamnar på skrapgången dras ner i bädden av korna, vilket gör att bädden närmast skrapgången blir blöt och smetig. 

Utformning yta för ströbädd

Ströbädden i ett kompoststall ska vara nedsänkt i förhållande till övriga ytor (så som robottorg och skrapgångar). Anledningen till det är för att underlätta vid harvning och övrig skötsel av bädden. För att få en tillräckligt djup bädd behöver man låta höjdskillnaden mellan ströbäddsbotten och omgivande ytor vara mellan 0,8 och 1 meter. Ytan där ströbädden ska ligga behöver ofta inte gjutas vilket kan hålla nere byggkostnaden något. Då läggs ett lager paddat grus som bottenskikt under ströbädden istället för en gjuten betongplatta. Kommunens miljökontor kan ha synpunkter på en sådan lösning så det kan vara klokt att diskutera saken med dem om lösningen utan betongplatta väljs. Som kant mellan ströbädd och skrapgång kan man använda L-stöd eller en platsgjuten konstruktion.

Ventilation

Ett kompoststall måste ha fri luftväxling året runt. Därför brukar man i de allra flesta fall bygga stallet med helt öppna sidor. Behöver vinden begränsas går det att göra med hjälp av vindnät eller perforerad plåt.  Att ha så stora ventilationsöppningar som möjligt är avgörande för att fukten och gaserna som bildas i bädden ska kunna ventileras bort.  

Trots att stallet har fri luftväxling genom byggnaden tack vare de öppna väggarna behövs frånluftsventilation i taknocken för att fukt och gaser från bädden och djuren ska kunna ventileras ut där också. Frånluftsventilation kan vara i form av en öppen nock eller genom ett antal skorstenar i taknocken längsmed hela stallet. Rekommendationen för öppningsarean för frånluftsventilation i form av nockventilation är 12,5 centimeter för var femte meter stallbredd. Det betyder exempelvis att ett stall som är 20 meter brett ska ha en nocköppning som är minst 50 centimeter bred.

Att tänka på

• Placera stallet med gavelsidan mot söder för att få ett så jämnt klimat i stallet som möjligt.
• Placera stallet långt från andra byggnader (minst fem gånger stallets höjd) för att ge fri luftväxling i stallet.
• Ha extra lagringsutrymme för strömedel.
• Placera eventuella kylfläktar jämnt fördelat över hela stallet för att undvika att djuren ställer sig tätt tillsammans.