Sök

Spridningen av vektorburna sjukdomar ökar i takt med klimatförändringarna. Risken från knott och behovet av vaccination och förebyggande åtgärder inför betessäsongen ökar därför för våra djurägare. Under ett webbinarium anordnat av Jordbruksverket den 30 april presenterade Linnea Falk från Gård & Djurhälsan aktuell kunskap i ämnet.

Den 28 april arrangerade Gröna Möten i samarbete med AgroVäst och Kunskapsnav animalieproduktion ett webbinarium om hur ny teknik för betesdrift och djurövervakning kan förbättra effektivitet, djurvälfärd och arbetsmiljö inom lantbruket. Ny teknik som virtuella stängsel, GPS-övervakning och digital brunstkontroll kan effektivisera betesdriften och förbättra arbetsmiljön för lantbrukare. I en ny studie jämförs svenska och norska lantbrukares arbetsmiljö som visar att de som använder virtuella stängsel lägger mindre tid på tillsyn och stängselunderhåll.

Elektroniska öronmärken öppnar upp nya möjligheter för individuell utfodring och uppföljning i både nöt- och lammproduktion. Genom att kombinera elektronisk identifiering med digital teknik kan lantbrukaren optimera fodertilldelningen, förbättra djurhälsan och sänka foderkostnaderna. Under Gröna Mötens seminarium den 23 april presenterades hur elektronisk identifiering kan användas praktiskt vid utfodring.

En ny avhandling har undersökt situationen med Mycoplasma (M.) bovis i mjölkbesättningar i Sverige, hur det påverkar besättningarna och hur en besättning kan undvika att få in M. bovis eller hantera om bakterien väl kommit in. 

Parasiter hos får och nötkreatur är en stor utmaning för köttproducenter. Forskning undersöker nu om aktivitetsmätare kan identifiera smittade djur och minska behovet av avmaskning, vilket kan minska risken för resistens.

Lantlyftet är ett uppdrag som ska förbättra arbetsmiljön inom Sveriges lantbruks- och trädgårdsnäring. Syftet är att skapa en beteendeförändring som leder till bättre psykisk hälsa, färre arbetssjukdomar och färre olyckor.

Att ha en mindre besättning är ofta en väl genomtänkt strategi och det finns flera fördelar men också utmaningar med att ha färre kor. Under ett lunchseminarium arrangerat av Lisa Ekman (Växa och SLU), fick deltagarna höra om ett snart avslutat forskningsprojekt och fick inspiration från två lantbrukare som med olika strategier lyckas med en liten besättning.  

Från den 1 januari 2026 ska alla kalvar och lamm som föds i Sverige och slaktas på slakterier som är anslutna till Köttföretagen AB, märkas med elektroniska öronmärken (EID). Det här beslutet är en branschgemensam satsning som syftar till att modernisera och effektivisera hanteringen av djur från gård till slakt.

Lantbruket har genomgått stora förändringar sedan EU-inträdet 1995. Detta reflekterar Per Hansson över i en personlig krönika.  I krönikan beskriver han en förändringsresa där utvecklingen gått mot stordrift, affärsutveckling och där lantbrukaren idag ser sig som företagare och inte som bonde. En krönika om både ekonomiska realiteter och bondens självbild.

Vatten till djur på bete är en viktig men ibland förbisedd fråga. Att ha rätt dimensionerade system, god hygien, tillräckligt många vattenplatser och en tydlig beredskapsplan är avgörande – inte minst i tider av klimatförändringar och ökande press på vattenresurser.– Att ligga steget före är det viktigaste rådet. Enkla åtgärder i dag kan göra stor skillnad när vattenbrist väl uppstår, berättar Eva Johansson från Jordbruksverket under ett webbinarium i maj 2025. Medverkande gjorde, utöver Eva, Lea Managos (SLU) och Torbjörn Lundborg (Växa Sverige), som tillsammans delade erfarenheter, forskning och konkreta rekommendationer för lantbrukare.