Sök

I den här digitala stallvandringen ligger fokus på rationell drift inom dikoproduktion. Vi besöker Jocke Andersson på Harparboda gård som beskriver hur han driver sin verksamhet. På Harparboda jobbar man med en rationell drift där alla arbetsmoment ska bli så enkla som möjligt. De har nyligen byggt ett nytt stall för korna och med det har de kunnat finslipa sina arbetssätt. Jocke Anderssons måtto är att lägga tid på rätt saker och förenkla för att kapa kostnader.

Den här digitala stallvandringen handlar om ombyggnation av stall för dikor. På Juby Källgård har Calle och Per Wendler byggt om en äldre ladugård i flera etapper för att skapa bättre funktion, arbetsmiljö och rationell drift. Följ med genom filmer och faktatexter som visar hur de tänkt kring lösningar, ekonomi och eget arbete – och vad de lärt sig på vägen.

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta.

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta. 

En lantbruksverksamhet betraktas som miljöfarlig enligt miljöbalken om den använder mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan orsaka utsläpp till mark, luft eller vatten, eller på annat sätt medför risk för skador på människors hälsa eller miljön. Beroende på lantbrukets storlek och påverkan delas dessa verksamheter in i tre kategorier: U-, C- och B-verksamheter, där U-verksamheter har den lägsta miljöpåverkan och B-verksamheter den högsta. 

Att hantera kemikalier och farligt avfall på ett säkert sätt är viktigt för att skydda både människors hälsa och miljön. Det gäller alla kemikalier som exempelvis växtskyddsmedel, diskmedel, desinfektionsmedel, drivmedel med mera. Felaktig förvaring kan leda till allvarliga konsekvenser som förorening av mark och vatten, samt risker för de som arbetar med dessa ämnen. 

Att lagra stallgödsel är viktigt för att använda växtnäringsresursen på bästa möjliga sätt. Verksamheter med djur måste följa miljöbalkens hänsynsregler  för att minimera negativ påverkan. Det är nästan alltid kommunerna som har tillsynen och inspekterar om lagringen följer lagkravet. Här går vi igenom grundkraven och olika metoder för lagring.

Många faktorer påverkar hur rena djuren är. Foderstat, klippning och ströning spelar stor roll för hur lätt eller svårt det är att hålla djuren rena, men det finns också detaljer i byggnaden som kan underlätta. Vid planering av ett nytt stall är det bra att känna till hur inhysningssystem och dess anpassning påverkar djurens renhet. I redan befintliga stall kan det finnas olika sätt att justera i byggnaden för renare djur.

Ungnöt och dikor behöver dricka mellan 20 och 50 liter vatten per dygn.  Mjölkkor behöver dricka mer än 100 liter varje dygn för att kunna producera mjölk. För att alla djur i stallet ska kunna dricka sig otörstiga är det viktigt att drickplatserna har tillräcklig kapacitet och är utformade så att djuren kan dricka på ett naturligt sätt.

Kompoststallet är en förhållandevis enkel stallbyggnad, med en stomme, täta gavlar och ett tak. Men det finns flera saker som är viktiga att tänka på i samband med planeringen av stallet för att det ska fungera på ett bra sätt. I den här artikeln kommer vi gå ner lite mer på detaljnivå när det gäller planering av ett stall med kompostbädd för mjölkkor.