Sök

Spolmask är en tarmparasit som är vanligt förekommande i kommersiella frigående värphönsbesättningar. Ofta visar vuxna fåglar inga sjukdomssymptom.

Äggledarinflammation och bukhinneinflammation som orsakas av bakterien Escherichia coli, är vanligt förekommande sjukdomar hos insjuknade kommersiella värphöns. Oftast ses ett akut snabbt förlopp, men sporadiska fall med ett kroniskt utdraget förlopp förekommer också. 

Blindtarmsmask kan infektera bland andra tamhöns, kalkon, tamanka, påfågel, tamgås, pärlhöns, rapphöns, fasan och vaktel, men är som regel harmlös. 

Infektiös laryngotrakeit (ILT) är en smittsam virussjukdom som drabbar höns och kan ge allvarliga andningsbesvär och ökad dödlighet.

Fågelinfluensa slår hårt mot både fjäderfän och deras ägare då smittade djur måste avlivas, gårdar drabbas av produktionsstopp, oro och ekonomiska förluster. 

Vid angrepp av röda hönskvalster kan djurvälfärden påverkas och hönorna drabbas av klåda, irritation och störd sömn. Det kan också ses röda prickar på äggen. Kraftiga angrepp kan orsaka sänkt äggproduktion och dödsfall. 

Sjukdomen rödsjuka kännetecknas av plötsligt ökad dödlighet. Bland fjäderfä är värphöns den kategori som är mest drabbad.

Botulism orsakas av förgiftning med nervgiftet som bildas av bakterien Clostridium botulinum. Förgiftningen orsakar förlamning, ofta med dödlig utgång.

Sjukdomen orsakas av ett virus som ger sänkt äggproduktion och skalförändringar. Hos kycklingar ses främst luftvägssymtom.

Infektiös coryza orsakas av bakterien Avibacterium paragallinarum. Det är framför allt tamhöns som drabbas och de får förkylningssymtom.